ninasofiaeklund

Jag har väl inte direkt sovit lite inatt, kanske 9 timmar, men är ändå trött? Jag skulle nog ha behövt en dag där jag sover ikapp snart, så att man inte är så här död hela tiden. Men det blir någon annan gång. Idag ska jag iväg och jobba, det känns inte alls jobbigt, är ju mitt favoritpass :) Däremot imorgonbitti, 7-12 känns riktigt tungt. Nåväl, har man lovat så har man, även onsdagmorgon! 

Inatt, jag minns inte alls vad jag drömde. Men när jag vaknade var det knäpptyst. Musiken var inte igång (den var sen igång igen när jag vaknade). Tjockisen som alltid brukar grymta eller snarka låg knäpptyst bredvid mig och kollade mot dörren. Jag vet inte om jag drömde någonting innan men jag kände mig rädd, orolig. Sen började jag fundera om jag hade glömt låsa dörren. Sen hörde jag ett prassel från en påse i sovrumsdörren. Sen tyst igen. Jag kollade inte, utan blundade och hoppades att det inte skulle vara någon här inne. Tror jag somnade om ganska snabbt ändå, och sen har det gått bra. Jag var så säker på att jag var vaken och det där hände, för det var väldigt verkligt. Nu på morgonkvisten börjar jag fundera om jag verkligen var vaken eller om det kan ha varit en dröm?

Njäe dags att göra sig klar för jobb nu då!



Vad gör sjuksköterskor på kvällarna?, eller som Robin skrev "‎8 öl senare förbereds för iva- vård."

Idag har jag åkt till Älvsbyn fram och tillbaka med Marcus och Henke. Hämtade Marcus lillvovve Milo, en schäffer hundvalp. Riktigt söt, men oj vad mycket jobb det är med en hundvalp. Det är verkligen mycket enklare med katterna. Visserligen är det inte samma sak men just nu nöjer jag mig alldeles utmärkt med katter. Pratade om det, men Henke sa att han vill hellre ha hund än katt eftersom att katter är så självständiga. Och hundar visar att de saknat en om man är borta osv. Dexter är faktiskt lite så, trots att han är katt. Han gör skillnad på mig och andra människor. Är jag borta sover han typ på fönsterbrädan hemma i Järvträsk eller på golvet när han sov hos en klasskompis mamma. Han sitter alltid vid dörren när man kommer hem och hälsar en välkommen hem, han hör väl när man kommer i trappan I guess =) Gamlingarna däremot, de är inte alls brydda. De anpassar sig snabbt och myser med andra människor. Det är det jag gillar med Dexter, att han gör skillnad på mig och andra, att han följer efter vartän man går, att han är lite eljest. Dock hade han ju gärna fått vara mysigare, som han var i Järvträsk!
Dexters mamma är på smällen igen och ska snart ha kattungar. Uppfödaren skrev att om det blir någon fin hane i den kullen har dom tänkt behålla den, och ville gärna ha en på foder. Jag hoppas det blir så, för då skulle jag kunna vara fodervärd till en ragdoll-kille som sedan blir Dexters bror på riktigt! Då skulle ju även gamlingarna måsta gå, men jag tror att Dexter skulle må såå bra av det!
Hmm, kul inlägg, jag har bara skrivit om katter typ.

I Älvsbyn var det Marcus syster som hade hundarna så vi var där ett tag och hälsade på. Jättesöt familj! Lill-tjejen där var bara 1,5 år och tyckte om mig direkt. Jag sa som vanligt nästan ingenting till henne, det gör jag som aldrig till barn, men ändå blir de som kär i mig direkt. Hon skulle sitta i mitt knä hela tiden, och hon satt still där, vilket de tyckte var rätt otroligt. Det är som mysigt med familjer, jag gillar att umgås med familjer :)

Igår var det beachvolley, gratis tacobuffé på Omega och sen häng hos Marcus med några stycken som gällde. Dock var jag sjukt off igår, det brukar jag aldrig vara. Jag brukar studsa runt och tjollra på. Men jag har varit lite mer eller mindre off sen i onsdags. Jag vet att det beror på att det är mycket tankar, mycket att bearbeta. Men tankarna är så djupt inne så jag vet inte ens själv vilka de är ännu, jag vet bara att de finns där.

Jag har även halvsovit rätt mycket i bilen idag, men är ändå lagom trött nu. Så jag tror att det blir att krypa ner under täcket och kanske försöka sova tidigt. Imorgon blir det jobb 12-21.15 så då må man ju försöka vara pigg.

Såja, spelkväll hos mig är över. Trevligt var det, men det är det alltid när man är med trevliga människor :)

Fick för övrigt ett mms av Thomas ikväll:

"Jag älskar din galenskap, jag beundrar din lekfullhet, jag avgudar din spontanitet och jag lever för din vänskap :) Älskar dig vännen min! <3"

Det här inlägget handlar lite om dagen och gårdagen.
Det handlar även om att jag är den jag vill vara, och mina små egenheter.
Sen avslutar jag med att skriva in den respons jag fick av gårdagens inlägg, because it makes me happy!

Idag har jag varit lite duktig åtminstone. Har varit och bakat lite med tanta. Men är fruktansvärt trött fortfarande. Känns som att man har lite sömn att ta igen. Det får bli en annan gång. Håller på att tvätta lite nu, välbehövligt! Sen ikväll kommer det lite folk hit på spelkväll. Alltid mysigt att omsvärmas av goda vänner.

Fastän jag har varit med om mycket jobbigt är jag faktiskt rätt nöjd med livet just nu. Visst, det finns alltid vissa saker som skulle kunna vara bättre, men jag är ändå nöjd med hur det är nu. Jag tror att en stor anledning att jag är så nöjd är för att jag är nöjd med mig själv. Jag har till slut blivit den jag vill vara, jag är där jag vill vara. Jag är den som är engagerad, fixar fester eller spelkvällar, tar hand om gamlern på jobbet eller skriver brev till farmor och Yvonne. Jag är med när det händer saker, jag blir ofta tillfrågad om jag vill vara med trots att jag inte alltid har möjlighet. Beachvolleyboll, tacobuffe, shopping på stan, fika'n osv. Folk pratar med mig, de berättar ofta lite djupare saker, känns som att de ofta känner tillit till mig. Jag är inte osynlig, utan jag syns. Som Thomas sa "Du är inte riktigt mittpunkten men inte är det långt därifrån." Jag bryr mig inte längre lika mycket om kläder stylat hår eller högklackat, fastän jag fortfarande gillar det. Däremot har jag börjat variera mitt smink mer, experimentera mer, och det är så roligt, jag trivs verkligen. Jag är där jag vill vara helt enkelt!

"Jaha okej! Jag slutar då aldrig förvånas över dig =)"
Jag ser det nästan som en bra sak att folk förvånas över mig. Jag gillar verkligen att vara annorlunda, att inte vara som alla andra. Fast alla har vi väl små egenheter, Thomas skrattade gott åt vissa igår, och vissa har han skrattat åt tidigare.

Blev en lång kväll hos Thomas, men ack så trevlig. Jag kan inte minnas sist jag pratade så mycket, det fanns som ingen hejd på mig. Det är faktiskt skönt att prata om, till någon man vet lyssnar och bryr sig.

Tänkte bara nämna en sista sak innan jag somnar, någonting jag fick höra tidigare under dagen (igår tekniskt sett).
"Det är som ett fyrverkeri inom mig exploderar med pusselbitar. Och jag får verkligen inte ihop pusslet!"
På sätt och vis känner jag samma sak, dock känner jag att nu efter den här gången har jag faktiskt börjat lägga pusslet.

Här efter följer ett blogginlägg med för mycket text för vissa att orka läsa. Dagens tips: Läs då inte.
Först handlar det om vad jag lärt mig på dagens möte, vad jag har reflekterat över och lite vad som sades. Sedan är det om dagens föreläsning och vad den satte igång för tankar.
Så för er som bestämt er för att ändå läsa, varsågoda!

Idag var det jobbigt på riktigt. Idag var första gången det blev verkligt, även om det fortfarande är så långt ifrån full förståelse så nu har det börjat. Jag var nog inte ensam att känna så just idag, alla var väldigt tagna. Dagens tema var "våld" och att definiera detta. 6 underrubrik skrevs upp och sedan förklaringar till dessa; Psykiskt, fysiskt, latent, materiellt, ekonomiskt & sexuellt.
"De flesta som kommer hit säger i början att de inte har varit utsatta för våld, för att de har inte blivit slagna. Men våld är så mycket mer än slag."
Det var under den vetskapen jag gick, för det var vad jag ständigt fick höra; "Så länge man inte slår är det inte våld." Det gick så långt att jag började tro på de orden.
När vi gick igenom varje rubrik för sig, exempel på vad det kunde vara för våld under varje rubrik, då började vissa minnesbilder spelas upp. Jag har länge vetat vad som hänt och för vissa även kunnat berätta, men jag har aldrig förstått. Det är stor skillnad på att veta och förstå, först nu börjar det gå från endast vetskap mot förståelse. 
Jag är inte den som gärna gråter, speciellt inte bland folk. Och om jag gör det gör jag det oftast inte samtidigt som någon annan. Det var nära idag, men när andra började gråta då backade mina tårar.
"Vi sitter här nästan allihopa och gråter, för hur vi har blivit behandlade. Det är så jävla orättvist, det ska inte vara så här!"
Jag tycker, eller åtminstone tyckte, att jag hade kommit långt. Att jag hade faktiskt kommit över allt. Men anledning att jag har "kommit över det" var nog för att jag motat undan känslan. Eller kanske rättare sagt att jag inte definierat det som hänt med någon känsla överhuvudtaget utan bara sett det som händelser.
Beteenden och mönster berördes också. Var en som beskrev det som att;
"I början var han helt fantastisk. Aldrig för har någon sett mig på samma sätt. Han skjutsade mig överallt, han skrev sms och ringde ofta. Han hade allt fokus och engagemang på mig, jag kände mig så speciell."
Oj vad jag kände igen mig, och jag var inte heller ensam. Alla nickade instämmande. Det är sådant tydligt mönster. Kontroll.. Kontroll, kontroll, kontroll. Skjutsar för att se var man far, så att man inte far någon annanstans, skriver och ringer för att ha koll vad man gör.
"I början såg jag det bara som gulligt."
Jag är en sån människa som gillar att prata, gillar att veta saker om de man umgås med. Och inte bara det ytliga som vad man gör idag. Jag gillar också personer som är likadana. Personer som frågar och faktiskt vill veta. Även om det bara är "småsaker" som vars man gick gymnasiet och hur man trivdes där, hur många syskon man har och vilken kontakt man har med dem. Dock fick idag mig att inse att när jag nu pratar med någon som är så, finns det en liten varningsklocka någonstans som säger att denna människa kan ju ha kontrollbehov. Fastän jag vet att det inte behöver vara så, att det kan vara så att någon faktiskt bryr sig. De som bryr sig, det är vad jag behöver. De som ser mig för den jag är.
Jag har även börjat förstå att jag har tagit större skada av allt än vad jag förstår.

I förmiddags hade vi en föreläsning om grupppsykologi, för övrigt en väldigt bra föreläsning. Vi fick göra vissa övningar, och en av dem var att lära känna varandra på kort tid, för att se om man kan effektivisera arbetet. Vi skulle då berätta för de övriga i gruppen 4 saker: Vad som var det stoltaste vi varit med om, det sorgligaste, någonting pinsam och en okänd sida med oss själva. När man på kort tid ska komma på någonting säger man det första man kommer att tänka på. Det stoltaste sa jag var när jag (med hjälp av mina systrar) höll i mammas 40års fest, hela arrangemanget och talet jag höll. Det sorgligaste, jag berättade inte hela historian utan berättade bara själva ögonblicket; När min moster hade dött och vi fick se henne i kistan, och mormor kastar sig ner bredvid kistan och skriker i fördärvelse "Neeej, inte min Inger, ta inte min Inger!" Någonting pinsamt kom jag inte riktigt på, eftersom att jag sällan skäms. Vissa andra har skämts över saker jag gjort, men jag har inte själv gjort det. Jag ser ingen mening med att tycka saker är pinsamt. Tänker man att det inte är pinsamt så är det ju inte det - det blir vad man gör det till. En okänd sida med mig själv, då sa jag bara att: "Jag har överrörliga leder."
En annan övning vi skulle göra var att ge varandra feedback, antingen positiv eller negativ det fick vi bestämma själv. Jag fick då höra att "Jag upplever att du ofta drar ihop armar och ben och verkar besvärad i vissa situationer som du inte är bekväm i, som nu." Jag tänkte på vad jag fick höra, och insåg att det kanske jag gör. Dock var det inte fallet just då, utan då frös jag bara och drog upp armar och ben som "vanligt" för att sitta skönt. Däremot kan jag tänka mig att jag kanske gör så ibland, utan att tänka på det. Jag lär åtminstone fundera om det kan vara så framöver.
Jag tycker att det är bra med "negativ" feedback. Jag ser det inte ens som negativt. Det är ju inte att bli nedklankad som person, utan det är ens beteende. Ett beteende som kanske egentligen är helt onödigt fast man har bara inte tänkt på att man gör det. Får man då veta om detta, först då kan man ju göra någonting åt det - om man känner att man vill det. 

Nu kommer snart Thomas hit och hämtar mig, så blir väl där ett tag ikväll. Vi kom idag fram till att vi är rätt lika som personer, och som sagt som Henrik Fexeus skrivit i sin bok "Konsten att läsa tankar": "Människor tycker om de som är som de själva. Vem tycker vi bäst om i hela världen? Oss själva. Vem tycker vi näst bäst om? Någon som är som vi. Vi vill umgås med människor som är som vi, som ser världen på samma sätt som vi, som tycker om och ogillar samma saker som vi. En studie visar att vi helst också anställer dem som är som vi. Vi väljer våra närmaste vänner utifrån vilka som får oss att känna oss bekväma med att vara dem vi är. Och vem kan få oss att känna det bättre än någon som redan är som vi?"
Vi är rätt lika på många sätt, det vi i första hand pratade om just då är det här att vi säger sällan nej utan är "alla till lags". 

Nåväl, avslutar med en bild som får mig glad:

Nu har det varit sjukt mycket ett tag, knappt hunnit vara hemma! Oftast varit hos Thomas till 2-4 på natten med ett gäng. Igår kom jag dock hem tidigt, kring halv12! Idag valde jag däremot att stanna hemma, så har spenderat kvällen med att städa litegrann, inte dammtorkat men det får bli en annan dag.

Lördag var det iaf 30års festen för Sofia B som vi (jag och Thomas) kämpat på med! Var hos honom flera kvällar/nätter innan lördag och bakade och planerade. Det har varit en trevlig tid men oj vad tärd man är nu! Kalaset blev åtminstone lyckat! Vi hade riktigt roligt, och jag fick vara lekledare som jag trivs så bra med att vara! Well, orkar inte lägga ut nå bilder från kalaset här eftersom att allt finns på facebook, eller kan visa en bild på tårtorna jag gjorde :)


Vi är ett så härligt gäng som börjat umgås nu, alla är inte alltid med men. Det är så lättsamt, man behöver inte tänka så mycket utan kan bara vara. Ta en liten powernap om man känner för det, sitta lite vid datorn. Det är inga krav, utan bara skönt.

Henke hade en rätt stor tröja, man rymdes två stycken!

Idag var vi på stan, eller uppe på Ersboda också. Det jag införskaffade var kattmat och toapapper plus andra nyttogrejer. Är det ett tecken på att man blivit vuxen eller? Hittade även nå roliga magneter.


Just ja, en sak som hände idag på stan som var riktigt roligt! Vi var och åt på Åhléns, jag har ätit där 3-4 gånger tidigare. När jag kommer in och han som äger stället ser mig bryter han helt och hållet ihop! Trodde inte han minns mig så tydligt. Anyway, förra gången jag åt där så frågade jag väl kanske inte världens smartaste saker och han skrattade åt mig redan då. Jag är en sån människa som säger vad jag tänker innan jag tänker efter hur det riktigt låter. Så jag kan väl verka lite pucko ibland. Jag tyckte faktiskt det var riktigt roligt att han kom ihåg mig så pass, det kändes bra. Fastän han är en "gammal gubbe", det var en självförtroendeboost att bli så pass ihågkommen!

‎"Havet är fullt av fiskar, men man kan inte få napp förrän man tagit av den gamla fisken av kroken."
För ett tag sedan sa en kompis att "Nåväl, havet är fullt av fiskar" och då kontrade jag med resten. Idag drog jag upp det igen, och jag gillar den liknelsen.

Förresten fick jag kläderna från tradera idag, and I like them! Myspys tröjor och en stilren klänning (kjol/blus?). Har även vunnit ännu en auktion nu också, någonting jag sett länge och suktat efter. Och nu var den utlagd för halva priset som den brukar vara, så då kände jag att jag måste passa på! Dock tror jag att jag kommer att ha svarta strumpbyxor och en svart bolero till:

Igår blev det en heldag hos Thomas och det kommer även idag att bli. Vi bakade inför kalaset på lördag och det ska även göras idag. Så jag ska sitta och trilskas med de där rosorna och bladen medan Thomas och Henke försöker plugga. Sen ska vi göra nå go'mat också, Henke är ju som ganska duktig på att laga mat ;)
Igår kväll när vi hade bakat klart så gjorde vi scones och drack te. Det var de godaste scones jag har ätit! Henke gjorde nå special, och det kändes. Så där har jag aldrig lyckats få dem!

Jag har funderat väldigt mycket på katter fram och tillbaka. Speciellt eftersom att nu efter jul så har de börjat bråka så fruktansvärt mycket. Dexter och våran hund Alva kommer till och med bättre överens med varandra än vad Dexter och gamlingarna gör! Det känns inte som så bra förutsättningar för Dexter att bli en social kisse. För nu är han lite tillbakadragen, han är helt annars i Järvträsk! Men jag vill inte att Dexter ska måsta vara ensam, så därför har jag börjat fundera på att vara fodervärd åt en annan ragdoll. Jag har funderat så mycket att jag mailade Hanna som är uppfödare till Dexter och frågade hur möjligheterna för detta ser ut. Det verkar inte omöjligt. Och för Dexter skulle känns det som ett bättre alternativ än hur det är nu tyvärr. Åååh, det kommer svida så i hjärtat om jag lämnar bort gamlingarna. Fast samtidigt tror jag att det kommer att gå över ganska snabbt, eftersom jag inte ens hann sakna dem när jag var hemma i Järvträsk. Då trivdes jag så bra med bara Dexter och Alva. Hmm..

Igår gjorde jag diverse traderafynd så snart får jag nya kläder! ^^



Fick också ett silikonskydd till tangentbordet på datorn för 9kr + frakt. Så mycket kattlurv det flyger runt i den här lägenheten känns det som ett rätt bra val :)

Nej dags att göra sig i ordning för IKSU! Idag blir det både beach och squash. Kanske ska man sola också? Gjorde det igår, och det är ju grymt skönt!

Igår blev en heldag det också. Blev 4 timmars beachvolleyspelande, riktigt bra gick det igår också! Ååh, det är så roligt! Sen for jag, Henke, Marcus och "Jon-E" hem till mig och lagade mat, eller var väl framför allt Henke som stod för matlagningen duktig som han är - Moussaka bjöd han på. Aldrig tidigare ätit det vad jag vet, och det var verkligen sjukt gott. Kött och potatis! ;) Sen blev det lite kortspelande. Först Chicago, Henke fick fyrtal och nollade mig. Jag började fundera om min tur att få fyrtal alla gånger vi spelar skulle hålla i sig, men jag behövde ju inte ens tvivla för fyrtal det fick jag ;) Sen spelade vi hjärter, ni vet det där som finns på datorn? Jag tycker faktiskt att det är riktigt roligt att spela det på riktigt.

Idag har vi haft föreläsningar från morgonen. Nu ska jag snart börja föra över bilder osv till Externa hårddisken, funderar nämligen starkt på att köpa mig en dator imorgon. Jag har ju egentligen råd, fast jag är ju en sån som inte slösar pengar på någonting stort utan istället köper allt på tradera eller rea. Så jag känner att efter allt jag varit med om, allt jag har jobbat, så förtjänar jag väl ändå att unna mig någonting. Nog för att den här datorn fungerar men..
Sen ska jag packa ihop lite ingredienser, ta mitt pick och pack och bege mig till Thomas. Vi ska äta tacos och sen börja baka inför lördag. Vi får väl se hur långt vi hinner :)


Inte ofta tjockisen tycker att det är okej att Dexter ligger sådär nära!

Idag börjar vi en ny kurs, en ny termin, vi är halvvägs i utbildningen. Jag vill inte riktigt bli färdig, jag vill inte sluta plugga och skiljas från klassen. Visst det är väl inte superkul med tentor och uppgifter hit och dit, men det är ändå rätt slappt att plugga. Man har mycket fritid, man hinner göra mycket roligt. Dessutom har man en klass, människor att umgås med hela tiden! Speciellt nu när jag kommit in i klassen ännu mer, det känns så underbart.
Efter skolan blir det beachvolley, nu har vi ju haft paus över helgen. 

Under finsittningen höll Thomas en "föreläsning" om hur man gör en grönsakssoppa. Han ritade en kastrull och alla ingredienser som folk ropade. Sen jämförde han att varje grönsak var en kurs; anatomi-broccoli osv. Sen sa han; "men det blir ingen bra soppa utan krydda, och kryddan det är ni alla." Klassen, kompisarna, det är det som är kryddan i våra liv, som gör utbildningen så bra - som gör det till en så bra soppa!


Jag brukar ju säga att mina katter är aldrig mysiga när man är i soffan, men det kanske är för att jag i princip aldrig sitter i soffan? Tjockisen ville åtminstone vara nära igår :]

Var som sagt en sväng till tanta idag. Men hon var väldigt trött och satt meste och sov. Jag däremot pysslade ett fotoalbum till Liljan/Pärlan med bilder på de som bor där, jag har ju tagit lite bilder medan jag jobbat där. Så resultatet blev bra i slutändan åtminstone. 
Sen blev det storhandling på Ica Maxi. Thomas är sån underbar människa, som alltid ställer upp fastän han egentligen varken har tid eller ork. Han är en sån människa som man alltid blir glad av.
Det sägs ju att man är olika beroende på vem man är med, och det är såklart även jag. Men när jag är med Thomas, då är jag precis den jag vill vara. Jag kan vara lugn och ha deeptalks, jag kan vara helt galen och studsa runt.

Igår var vi några stycken hos Thomas och spelade spel - Kampen mellan man och kvinna samt Alias. I slutet var det bara jag, Thomas och Henke kvar. Vi satt hur länge som helst och bara pratade om allt möjligt. Det roliga är att när jag riktigt lärde känna Henke var en vecka sedan. Vi har gått i samma klass i 1½ år, och tidigare inte haft någon riktig kontakt. Det är så roligt när man lär känna nya människor, som visar sig vara helt underbara.

Fick för några veckor sedan höra att jag var en "klass hora". Men hon som sa det menade inte att jag låg runt med alla i klassen, utan att jag var en sån som kunde umgås och prata med de flesta i klassen. Så det var ju faktiskt ändå en komplimang fastän det först lät helt fel. Igår fick jag en liknande kommentar, fick då höra att jag var "lös-släppt". Förklaringen jag fick var att jag var en människa som har lätt att släppa lös fastän jag inte dricker. Så det var ju också en komplimang.

Ikväll har jag ätit pasta och köttfärssås, jag som nästan aldrig äter pasta! Och dessutom sitter jag nu i tv-rummet, har suttit framför tv'n! Kors i taket x2.

Förresten. En sak som hände tidigare i höst som jag fortfarande tycker är jätte komisk! På väg hemåt i bussen mellan Umeå och Skellefteå så sov jag första halvan av resan. När vi kommit ungefär halvvägs ringer Christina och väcker mig för hon undrar vilken tid jag skulle vara framme i Glommers. Som vanligt på kustbussen så är det mycket folk och jag sitter inte ensam, killen som sitter bredvid mig hörde att jag sa någonting om Glommers och började prata med mig. Efter det pratade vi resten av resan. I slutet frågade han om vi inte kunde träffas och ta en fika här i Umeå framöver. Vi bytte nummer och efter ett tag skrev han och frågade när vi skulle ta den där fikan. Jag kände inte att jag ville träffa någon som en "dejt" just då utan skrev att jag gärna ville ses men då som vänner. Nu kommer jag till själva poängen i historian: Då svarade han "Hej. Hmm.. Jag har nog redan de vänner som jag känner att jag behöver. Så du får ha ett bra liv helt enkelt!"

Oj, igår måste det varit statistik-rekord på min blogg. 80st! Antar att det var tack vare att talet kom ut ;)

Nu ska jag snart till tanta en sväng och sen handla på Maxi. Thomas skjutsar, snäll som han är! Och nu fick jag ett sms av honom, att jag ska gå ut så bäst att göra det.

Kom väl inte i säng särskilt tidigt igår, kring 5-tiden for vi från Thomas. Vi spelade inte klart Chicago igår för alla var så trötta, men jag lyckades än en gång få fyrtal, denna gången i ess! Så jag har fått fyrtal 4 gånger på de 3 gånger vi spelat. Henke uttryckte sig som så att "Hade det här varit vilda västern hade du blivit skjuten." Ja, jag kan var kanske lite kaxig när jag fick det men inte såååå kaxig!


Jag känner verkligen INGEN motivation alls att fara och vara med tanta. Att jobba en dag eller en  kväll, det gör jag gärna. Men just att fara och vara med tanta, det är så jobbigt. Och det är jobbigt att hela tiden ha på samvetet att jag borde fara dit. Plus att hon har blivit så mycket tröttare så hon orkar inte alls som tidigare.

Ikväll har det som sagt varit finsittning, sjukt kul åtminstone början av kvällen. Vi studsade runt och jag var helt slut. Men sen blev det helt plötsligt jätte dålig musik, men det  var ändå trevligt. Nu sitter jag hos Thomas, vi är några stycken som precis ätit hämtmat från Max.

Jag och Thomas höll ett fint tal under sittningen också:

T: Nu vill vi hylla en grupp
S: Som ofta kommer i samlad trupp
T: Ett riktigt härligt och skönt gäng
S: Som delat allt utom säng... T: Eller?
T: En fru med barn har man skaffat sig
S: Trots att du gick och gifte om dig
T: Äktenskapspapper ville hon ju inte skriva på
S: Ja det är ju därför du har två!!
T: Ja ja, nu slutar vi prata om det här
nu övergår vi till dem våra hjärtan bär
S: Ja nu vill vi minnas och blicka tillbaka
som den gången vi var hos mig och bakade pepparkaka
T: Ja där skapades ett hjärta som hänger i ditt fönster
S: Och även lussebullar i kukmönster
T: Och våra söner har vi uppfostrat till riktigt karlar
S: Fastän vissa inte på sms svarar
T: Men dom bjuder ju oss på mat ibland
S: Ja men du är bara glad att du slipper min kattsand
T: Trots att nolleperioden ett tag varit slut
S: Har ni ändå med oss stått ut
T: Grupp nr 2 vi kommer alltid er att minnas
S: Och vi kommer fortsätta för er att finnas
T: Vi talar från våra hjärtan om det vi känner
S: Tack för allt grupp 2, ni är våra vänner
T & S: SKÅL!

Har varit runt på internet och kollat lite olika saker, då hittade jag bland annat detta - Buzzador. Innebär att man är med i kampanjer ibland, man får nya produkter hemskickade och sen ska man sprida dessa bland sina vänner och skriva vad man tycker om dessa. Gratis är alltid gott så varför inte tänkte jag :)
Har även blivit med på Toluna, lite samma princip fast inte riktigt. Där får man en produkt hemskickad och ska svara vad man tycker om den, det är inte någon kampanj som man ska sprida vidare eller så, utan bara testa själv.

Sitter här och ger mig själv en välförtjänt klapp på axeln. Förmiddagen satt jag och Sofia och fixade inför examinationen imorgon. Dock var det väl inte så effektivt pluggande, men vi fick då någonting gjort till slut.
Sen har tvättat massor med kläder, inte tvättat sen före jag åkte hem så det var en hel del kan jag ju säga. Sen har jag dammsugit, också väldigt välbehövligt. Mattan i vardagsrummet var snarare vit än svart innan dammsugarn åkte fram. Kändes som att Hela badrumsgolvet var en kattlåda, sjukt mycket sand. Diskhögen var inte heller att leka med, var rätt mycket kvar sen det var massa folk här och åt tacos. Men nu är det fixat, dessutom har jag ätit mat - bandspaghetti och kycklinggryta. Blev även 4 matlådor. Det som återstår att göras nu är att bädda sängen och läsa igenom nå skolgrejs.

Idag blev jag tvärsugen på en ny dator, inte för att det egentligen behövs. Men min är ju lite seg faktiskt. Såg den här på Expert, var väl mest därför jag blev sugen. Dock är jag ju själv för dålig på datorer, så jag vet inte vad man ska söka efter så att man får en bra en? Denna hade 4 gb internminne, vilket jag åtminstone vill ha. Windows 7, bara jag slipper Vista är jag nöjd! HDMI, webcam, kortläsare. Det låter bra i mina öron, men sen är det ju massa annat som jag inte förstår. Kanske kan man få en billigare dator med det jag behöver?
Fast tror ändå att jag kommer vara för snål för att köpa en, men drömma kan man ju.

Är sjukt less min garderob, eller innehållet i garderoben. Jag vill ha nya kläder! Men när jag är på stan - jag hittar ingenting. Jag tycker ingenting är fint på mig längre, eller så tycker jag att det är för dyrt för att ens prova. Då blir man bara less. Så jag sitter på tradera mycket, i hopp om att för en billig peng få något nytt fint plagg.


Som många vet sedan tidigare så gillar Dexter att krypa in under tidningar när man ska försöka läsa dem. Dock blev han rätt irriterad på mig när jag lyfte bort den litegrann för att kunna ta ett kort av honom. Jaa, ni ser ju!


Nu ligger dom här och vilar bredvid mig. Thelma ligger vid mina fötter. Det är mysigt med katter!

Hittade åt den här låten på en blogg och lyssnade på den. Fastnade som för texten, speciellt vissa delar av den.


Backstreet Boys - This is us

BRIAN
Got a million reasons to run and hide
I dont blame you for being scared (for being scared, no)
Bout a novel long, all the pain that hes caused you
Baby Im fully aware (Im fully aware)

If I could change the stories ending to me and you
Dont know the meaning of pretending what to do

CHORUS
(BRIAN LEADING)
I could be the one
Give you all my love
Forget what he has done to you
Im here now
Open up to me
Love will set you free
If ever you believe it
Please believe in me
(NICK)
This is us
This is us
This is us
This is us
This is love
This is love
Im here now
This is us
This is us
This is us
This is us
This is love
This is love
Im here now

AJ
I know everything isnt meant to last
Box up all those photographs
Your moving on (yeah)
I could flip back over that hour glass
And refill the better half (the better half)

NICK
And its a miracle how broken hearts can mend
Wont you dry up all those tear drops and start again

CHORUS

NICK
If I could show you theres no risk of being left alone
Would you let your past go
Ill take it slow
Cause theres no reason to rush when I know

CHORUS

Har just fyllt i ett frågeformulär som heter just SCL 90. Det är 90 frågor, som egentligen är frågor hur man mår, eller hur man har mått senaste 7 dagarna. Min första tanke var att "jag mår ju bra!". Det är en skattningsskala mellan 0-4, där 0 är inte alls besvärats av och 4 är besvärats väldigt mycket av. Och på vissa alternativ var jag ute på 3, och en faktiskt två 4'or också - "Förlust av sexuellt intresse eller njutning" och "Orolig eller störd sömn". Sen vissa treor så som - "Återkommande tankar, ord eller idéer som du inte kan göra dig fri från", "Svårigheter att komma ihåg saker och ting", "Ensamhetskänslor", "Att bli lätt sårad" och"Svårigheter att somna".
Sömnen har väl kanske mycket med EDS att göra också, men kanske inte helt?

"Många av er kommer nog att känna att det ni varit med om inte är lika hemskt som det andra varit med om." Jag är nog i den fasen, kanske även därför jag satt så tyst. Eftersom det ännu inte är verkligt för mig själv, känns det ju inte allvarligt.

Nåväl, nu ska jag läsa igenom nå skolarbete och sen ska jag iväg till Robin och äta sen middag. Så det blir bra! :)

Idag var det beach från kl12 på Iksu som stod på schemat. 5 minuter innan jag skulle fara ringer det ett samtal "dolt nummer". Jag funderade starkt på att inte svara, gillar ännu inte att svara när det är skyddat nummer, plus att jag var så stressad. Men någonting fick mig ändå att svara. "Hej, jag har råkat säga fel tid till dig, första mötet är idag, kan du komma?" 14.30 var första mötet i grupp. Beachvolleyn gick inte strålande, tankarna var någon annanstans. Just innan jag skulle dit var det fruktansvärt tungt, men det borde inte ens kännas jobbigt? Väl där, vi ska vara 8st, idag var vi 7, plus två ledare. Lite lära-känna-varandra-träff. Trots att det var ett stort ålderspann, 20-60 år, så kände man ändå igen sig, man kände en samhörighet, man kände att man var lika.

Läste i boken "Konsten att läsa tankar" av Henrik Fexeus: "Människor tycker om de som är som de själva. Vem tycker vi bäst om i hela världen? Oss själva. Vem tycker vi näst bäst om? Någon som är som vi. Vi vill umgås med människor som är som vi, som ser världen på samma sätt som vi, som tycker om och ogillar samma saker som vi. En studie visar att vi helst också anställer dem som är som vi. Vi väljer våra närmaste vänner utifrån vilka som får oss att känna oss bekväma med att vara dem vi är. Och vem kan få oss att känna det bättre än någon som redan är som vi?"

Nåväl, det där var en lite avstickare. Mötet iaf.. Jag tog snabbt den passiva rollen kändes det som. Eller, det var väl fel ord, men jag pratade inte alls mycket om det. Vissa öppnade sig fort och började berätta sin livshistoria, vad de varit med om. Jag berättade om mina katter, skolan, jobb osv. Jag kände igen mig i flera situationer och tänkte mycket, kunde tillägga någonting utifrån min egen historia, men gjorde det inte. 
Jag tror att jag fortfarande lever i illusionen att allt är bara bra. Att jag fortfarande inte kan prata om det som annat än en "tidningsartikel", inte som en verklig händelse - som jag varit med om.

Jag är väldigt fartfylld, lite tokig, har mycket roligt för mig. Jag visar väl egentligen inte alls utåt att jag är mer än det, men jag är egentligen inte så oförstörd som jag verkar. Någonstans långt under tror jag ändå att jag vill att folk ska veta, absolut inte allt, men lite åtminstone. Men det är svårt. Det finns en vän som jag verkligen känner den tilliten till, att jag kan visa mig svag. Jag kan prata med några stycken, men jag visar mig inte svag - oftast skrattar jag även bort allvaret. Men med Thomas, då är det nästan så att jag kan visa mig svag, lite åtminstone.
Samma sak när jag kommer någon för nära i en potentiell relation, när det blir för seriöst - då backar jag. Jag säger jämt att "Jag har inte bråttom!", och det har jag absolut inte heller. Jag vill ta det lugnt, lära känna den andra, känna av hur man fungerar ihop osv, innan det kanske skulle bli något definitivt. Men jag låter det inte ens gå så långt, jag backar innan det gör det. Och jag gör det egentligen omedvetet. Det är inte förrän jag förstår att jag redan har backat som jag verkligen inser att jag har gjort det. Är det rädslan som spelar in, eller är det bara ett försvar? Rädsla för vadå egentligen?


Myspys!

ÅÅh vilken underbar dag!
Började med att vi spikade tentan. Efter det bagav vi oss till Iksu, 3 timmar beachvolley och sen efter att vi ätit mat provade jag även lite squash. Sammanlagt blev det drygt 5 timmar på Iksu. Whaaat?
Sedan blev det middag hos Thomas: Jag, Robin, Thomas, Marcus och Henke. Vi gjorde hemmagjort potatismos och renskav. Snart har jag slut de 5 kg renskav jag fick i julklapp för drygt ett år sen! 
Hade sjukt ont i axeln efter att ha spelat så mycket volleyboll idag, ett tag kunde jag inte höja armen utan att grimarsera. Men slutar jag spela för det, nej! För att jag har aldrig för ont för att inte kunna göra saker? Fick ändå massage av Thomas ikväll när de andra såg Luleå hockey. Det var sååå skönt, precis vad jag behövde.
Sen spelade vi kort - chicago. Så sjukt tur har jag nog aldrig haft. Fick fyrtal två gånger, vann första omgången jättejättesnabbt trots att vi var 5st. 

Det är så mysigt att vara ett gäng som umgås såhär. Det är verkligen någonting jag uppskattar, någonting jag trivs med. Speciellt när det är rätt människor, trivs så sjukt bra med dessa människor! När man umgås med sådana människor, då känner man sig verkligen väldigt lycklig.

Imorgon blir det återigen beachvolley, 4 dagen i rad! Det är så roligt när man kommer igång!!


Henke blåser Thomas i nacken, gör allt för att psyka!


Fick låna Marcus tröja. "Du klär ju i träningskläder."


Efter så lång dag på Iksu måste man få vila litegranna.

Okej, jag somnade inte till filmen alls som jag hade tänkt. Förstår inte varför jag alltid blir pigg på kvällarna så här. Filmen, the back-up plan, var en typisk tjejfilm, romantisk komedi, med förutsägbart slut. Ibland gillar jag att se såna filmer. När allt bara är så romantiskt fint, visserligen lite ups and downs men slutar alltid lyckligt. I filmerna är det alltid så fint. Boy meets girl, girl meets boy. Det är romantiska dejter, det är överraskningar, det är enkelt och fint, alldeles underbart. Klandra mig inte för att också vilja ha det!



Det märks verkligen att såna här filmer är riktade mot tjejer. För det är alltid en snygg kille som blir helt förtrollad av en tjej. Det är han som uppvaktar henne, ser henne som det underbaraste i hela världen. Det är han som är den alla tjejer vill ha. Kliché, men som sagt, ibland är det precis vad man vill se.

Blev en heldag till slut. Började med beachvolleyboll, vilket jag inte alls var särskilt taggad på. Så sjukt trött! Förmiddagar fungerar jag verkligen inte lika bra som resterande tid på dygnet. Nåväl, jag överlevde ju åtminstone. Efter en dusch på Iksu kände man sig betydligt fräschare och redo för en snabb sväng på stan. Sedan har vi; Jag, Thomas, Anders, Marcus och Henke varit hos mig. Åt tacos till middag, försökte plugga litegrann inför morgondagens tenta och spelade kort - hjärter.

Nu är jag så fruktansvärt trött. Så jag tror att jag ska slå igång en film att somna till, kors i taket! Men mina serier har ju inte börjat om efter juluppehållet så det får bli film ändå. Dessutom är det lättare att somna till en film än en serie.

Nåväl, roligare än så blev inte det här inlägget, godnatt!

Blev ikväll bjuden på middag hos Robin, vilket visade sig vara frukost för oss båda. Blev en snabb visit innan det bar av till IKSU för lite beachvolleyspelande. Efter det gick jag och Henke till Ica Ålidhem och handlade lite grillad kyckling, tortillabröd, grönsaker osv. Vi lånade Marcus ugn och gjorde nå smarrigt, och snacka om gott! Sen spelade vi lite Chicago. Thomas var med stundtals också, men han var ute ett tag med en vän. Fruktansvärt mysig och trevlig kväll! Varför gör man inte sånt där oftare?

Imorgon ska jag tydligen vakna tidigt för att fara på Iksu och spela beach igen. Gick med på det till slut, när de sa att vi kunde fara ner på stan efteråt. Då var Sofia nöjd! :)

Läste ett väldigt fint blogginlägg tidigare i Johans blogg. Han skrev om att släppa taget om den man älskar, att finna tilliten för människor och sänka sin sköld och om hur enkelt kärlek egentligen borde vara.
"Kärlek skulle kunna vara så fruktansvärt enkelt; man gillar kvinna, kvinna gillar man, 1+1=1.
Men av någon lustig anledning så gör många av oss allt så mycket svårare än vad det behöver vara."
Detta inlägg berörde mig, jag kände igen mig. Jag har tidigare fått liknelsen om en ros med taggar; så vacker att se på men med taggar utåt - ett försvar. Johan liknade i princip samma sak med en sköld som man skyddar sig med, tills man till slut sänker den för någon man känner tillit till. Förr var jag nog mer öppen än vad jag är nu, förr litade jag på människor på ett helt annat sätt. Visserligen misstror jag inte folk, "jag tror att det är sant tills motsatsen är bevisad" brukar jag säga. Men jag är mycket mer skeptisk, fast jag brukar kalla mig kräsen. Egentligen är det nog inte att jag är kräsen som är problemet, för det är jag egentligen inte. Problemet är att mina taggar är utåt, min sköld hålls uppe, så jag låter ingen komma riktigt nära. Visar det sig att någon är på väg för nära, att någon kanske skulle tycka om mig på riktigt, då backar jag. Ärligt talat vet jag inte om det är för att det inte känns rätt, eller om det i själva verket är för att jag inte vill släppa någon för nära inpå. Istället ser jag så kallade fel, fel som den gamla Sofia inte skulle tänkt på. Kanske det är undermedvetet, att jag söker en anledning att det inte skulle fungera.
Det är kanske lite både och; både lite bra och lite dåligt. Jag kommer inte att falla i samma fälla igen, men kommer jag att helt och hållet ge någon chansen?

Har fortfarande inte riktigt stigit upp för dagen. Sett nya avsnittet av Grey's anatomy. Sen av någon konstig anledning fick jag den här låten på hjärnan. Lyssnade på den när jag var liten. Tror att jag köpte skivan som den är med på när vi var på volleyboll i Göteborg. När jag nu lyssnade på den, gillade jag faktiskt texten lite.
Man kan inte ändra en annan människa. Däremot är man ju inte likadan med alla människor, så att man kan få fram olika sidor hos en annan.



Britney Spears - What you see is what you get

You used to say that I was special
Everything was right
But now you think I'm wearing too much make-up
That my dress is too tight
You got no reasons to be jealous
I've never been untrue
So does it really matter if they're looking
I'm only looking at you
You should never try to change me
I can be nobody else
And I like the way I am

What you see is what you get
This is me, hey you
If you want me, don't forget
You should take me as I am
'Cause I can promise you
Baby, what you see is what you get

I know you watch me when I'm dancin'
When I party with my friends
I can feel your eyes on my back, baby
I can't have no chains around me, baby can't you see
I could be anything you dream of, but I gotta feel free
You should never try to change me
I can be nobody else
And I like the way I am

What you see is what you get
This is me, hey you
If you want me, don't forget
You should take me as I am
'Cause I can promise you
Baby, what you see is what you get

You should never try to change me
I can be nobody else
Believe me, you'll be looking for trouble if you hurt me
I can promise you, you'll be looking for trouble
Believe me, yeah yeah yeah yeah

What you see is what you get
This is me, hey you
If you want me, don't forget
You should take me as I am
'Cause I can promise you
Baby, what you see is what you get

Blev inte att sova så länge som jag hade hoppats på. Vaknade väl kring 10. Har sedan dess kollat runt på internet, framför allt på ragdoll kattungar! Nog för att jag vet att det inte skulle gå nu, men när jag blir stor.. Jag är väldigt sugen på en annorlunda färg den här gången, röd/creme, eventuellt lila (i princip vit). De är rätt svåra att hitta, men det finns ju.

Denna bild kom upp när man kollade olika färgkoder, det här är creme bicolor.


Den här pojken fanns på blocket nu, röd colorpoint. Dock måste jag säga att jag gillar bicolor mer, men när det är färger som röd/creme/lila ser det faktiskt inte så hemskt ut när de är colorpoint eller mitted.

En annan sak jag funderat på tidigare är att nästa gång man ska ta en kattunge, att man ska vara "bara" fodervärd. När det handlar om raskatter som ragdolls så innebär att vara fodervärd oftast att man tar en kattunge från barnsben och låter den växa upp hos en. Man ska då sen när denna blir stor ha en eller flera kullar av denna katt, hemma hos sig själv med hjälp av uppfödaren eller hos uppfödaren, beroende på vad man kommer överens om. Jag kan ju verkligen ingenting om kattungar eller nå, så det skulle kännas skönt att ha en uppfödare bakom sig första gången, kanske man själv kan bli uppfödare när man då blir stor?

Anledningen att jag ens började tänka på andra katter var att jag såg att Itchy koo, de jag köpte Dexter av har kattungar nu. Plus att jag har väl ett tag tänkt på att Dexter skulle nog vara mycket lyckligare med en annan kompis än gamlingarna. Gamlingarna tycker inte riktigt om honom. De accepterar honom, men inte mycket mer än så. Dessutom skulle det bli mindre kattlurv med två ragdolls istället för gamlingarna! :p
En annan anledning att jag ens började tänka på detta är nog för att Marcus ska skaffa sig en hundvalp. Då blev jag också sugen på en bäbis! 

Ååh, det hade varit sååå mysigt!

Efter jobbet idag for jag till Marcus, lättsamt och trevligt. Slutade med att Thomas kom och hämtade upp oss så jag fick äta på Max. Ja, Thomas åt också med mig. Jag var så sjukt hungrig. Innan jul åt jag typ en gång/dag, och nu är jag hungrig hela tiden, äter hela tiden. När jag är ensam mer så äter jag mindre. Har väl inte varit så ensam nu ett tag a.k.a. Sofia äter massor!

Nästa helg är det finsittning, som väldigt sen avslutning på nollningen. Helgen efter det fyller Sofia B 30 år. Då ska vi fixa kalas! Blir nog jag och Thomas som fixar hela kalasandet. Jag ska hålla i mina lekar som jag är så bra på ;) Det skulle vara skoj att vara festfixare ändå, fast då skulle man först lärt sig lite mer. 

Imorgon ska jag inte ställa någon väckarklocka, och det ska bli så skönt! 

I övrigt, knäet känns bättre nu! Det är vätskefyllt som Marcus sa, men nu när jag vilat det någon timme så känns det betydligt bättre.


Lill-älsklingen <3

Snart är denna arbetsdag också till ända. Som jag sagt tidigare, detta är verkligen mitt favoritarbetspass! Helt underbart =)

Någonting som däremot börjat spöka igen är mitt knä. Eller snarare "bulan" (ganglionen?) bredvid knäskålen.
Första gången den började spöka var i tvåan på gymnasiet när vi spelade baseball, jag var pitcher och någon fick in en dunderträff som träffade just mitt knä.
Andra gången lekte jag att mina knän var en släde nerför trapporna i skolan. Eller okej, jag föll, men då kan ju folk få för sig att jag är klantig om man säger det så!
Tredje gången råkade jag bara vara på fel ställe vid fel tidpunkt. Var nå killar som blev lite irriterade på varandra på Corona. Slutade med att ena killen blev ivägskickad genom luften och råkade använda mig som landningsdyna.
Nu, fjärde gången, har jag verkligen inte gjort någonting för att förtjäna att smärtan ska återkomma. Det är inte lika hemskt som det varit andra gångerna, det känns ungefär som det gjorde två dagar efter Corona där sist. Det gör ont när man böjer knäleden, jag går lite mer rakt med benet än vad man måste, trycker man på den gör det väldigt ont och den ser mer uppsvälld ut än den gjort nu på ett tag. Har inte riktigt blivit bättre med dagen heller, man går rätt mycket på jobbet.
Man är ju för skröpplig, men man ska väl inte klaga egentligen :)

Jag har insett att jag är lite så - att allt är "ääh!"
Jag är aldrig sjuk. Är jag hes så att folk undrar om tomten arbetat hela dagen är jag inte sjuk. Har jag feber säger jag att jag leker element. Har jag huvudvärk tar jag en tablett och biter ihop.
Jag har aldrig för ont för att jobba/vara på skolan. Som när jag ramlat på Corona, dagen efter kunde jag i och för sig inte lämna lägenheten eftersom jag hade så sjukt ont. Två dagar efter var jag och jobbade lite.
Jag är heller aldrig för trött för att jobba/vara på skolan. Jag kan ha sovit i princip ingenting så att jag struntar i att äta lunch på lunchrasterna för att kunna sova, jag kan ändå jobba.
Osv osv.
Jag vet inte varför jag är så, men jag vet att jag är det.

Inatt sov jag nog ikapp mig litegrann, sov 10-11 timmar. Har sovit alldeles för lite sista tiden som Thomas ständigt påpekar. Men nu är jag utvilad och alert! Som sagt, jobb idag 12-21.15, sen får vi se vad som händer. Någonting hittar man alltid på om man vill.

Igår var jag över till Elin en sväng, åt ostkrokar och myste. Var ett tag sen sist men, jag gillade det! Jag är inte så van att ha tjejkompisar, så det känns lite nytt. HAHA!

Jag saknar mina högklackade skor, att ha stylat hår, fina kläder. Nu ett tag, jag har varit helt förslappad. Haft gympaskor, stora tröjar, inte orkat fixa håret. Är bara så jobbigt med högklackat på vintern, iaf de jag har just nu för det har absolut inget mönster på undersidan.

http://www.youtube.com/watch?v=XVDOTnXmdBQ

Länken jag la ut på klippet med Elena och Damon fungerade visst inte, nu hoppas jag att det gör det?

Det blev jobb idag 8.30-16 och imorgon 12-21.15. Känns bra att börja året med lite jobb, så man vet att man får nå pengar nästa månad också :) Må då säga att det är så grymt skönt att ta en powernap under lunchen, även fastän det blir bara ungefär 20min man hinner sova eftersom att man ska äta också.

Min mamma har gjort en tatuering! Say what? Tyckte att det var väldigt otippat. Och hon tyckte inte att det gjorde ont heller. Tatuering är väl någonting de flesta har funderat på, så även jag. Men jag vet varken vad eller var, men ack vad kul det skulle vara att ha en. Speciellt nu när mamma sa att det inte ens gjorde ont ;)
På tal om mamma.. När jag var hem så sa hon att det är så kul att jag berättar så mycket för henne. Men jag tycker inte alls att det är konstigt, jag ser det som en självklarhet. Just när hon sa det pratade vi om killar. Jag tyckte att jag säger ju inte att jag är kär i någon för det är jag inte, utan bara allmänt om killar som jag träffar/skulle kunna träffa osv. Hon tyckte att det var just det hon menade, att jag berättar allt! Och det är väl i och för sig sant. Jag gillar att prata med folk, så även mamma. Henne har man ju alltid haft tillit för :)

Helt sanslöst att man kan få in så många ordvitsar på knappt 3 minuter. HAHAHA!

Suttit och kollat massa vampire diaries klipp. Ja, jag längtar kanske litegrann tills det börjar om! Har försökt hitta så att man kan bädda in det här klippet men jag får helt enkelt länka det istället ---> Elena and Damon . Framför allt andra scenen, när musiken är med. Aaah, det är så fint :') 
"Men oh...det är sånt man drömmer om.. Romatik, känslan precis innan man berättar, glädjen när man upptäcker att de KANSKE är samma för den andra, känslan av att hoppas när man vågat ta steget..."

Jag som hade tänkt sova jätte länge idag. Jag har sovit lite orolig, vaknat av och till. Sen är det ju någon som ringer och väcker mig! Nåväl, klockan var ju nästan halv 11 så det gjorde väl inte så jätte mycket må jag väl erkänna :)

Nu har jag lite tid att döda, ca 3 timmar. Sen ska jag vara med Robin :) Frågan nu är - försöka somna om/sitta vid datorn/städa nalta? Alternativ 3 hade väl varit det smartaste, men ack så tråkigt. Lär nog bli alternativ 2 ett tag framöver iaf.

Jag tycker inte att det är helt okej att vampire diaries inte börjar förrän 27 januari! Lyssnar på massa musik från serien just nu, det är så fint :')

Sitter i sängen nu, Thelma ligger som en boll på min högra sida, Tjockisen ligger och tvättar sig på min vänstra sida och Dexter ligger vid mina fötter och tvättar sig. Det är så mysigt med min bäbisar! Dock är det tråkigt att Dexter inte är så mysig när gamlingarna är i närheten. Han får inte riktigt för tjockisen. Är han för nära och för gosig med mig så blir hon arg, hon kan ge han en smäll eller bara sitta och morra på honom. När vi var i Järvträsk var Dexter jättemysig! Då börjar man ju fundera om han egentligen skulle haft det bättre utan gamlingarna? Fast å andra sidan skulle han vara så olycklig ensam. Nä, när jag blir stor vill jag ha en till ragdollbäbis, precis som Idah och Sankie skaffat!


Lilla älsklingen. Han låg tydligen mycket där i fönstret och sov när jag var och jobbade, och han var tvungen att vara utan mig i Järvträsk.

Förr älskade jag att skeda när man skulle sova, att bli omhållen på så sätt. Sista tiden har det inte varit samma sak, men jag har inte tänkt på det mer än så. Ibland har jag bara fått obehagskänsla, men oftast har jag även blivit kallsvettig längs ryggraden. Jätteäckligt! Men jag har som bara tänkt "Ja, men man ligger ju så tätt så det blir ju varmt." Förr älskade jag att skeda... Det var aldrig några problem att det blev för varmt.
Jag har nu aktivt börja tänka på det, och tror att jag förstår varför. Kommer den känslan att försvinna nu när jag är medveten om varför? I hope so.

Ikväll kände jag för att se film, kors i taket! Jag hade tänkt se film ensam, så att jag kunde somna. Men så blev det inte. For till Thomas. Jag höll mig vaken medan det fanns chips att äta, sen somnade jag snabbt. Så nej jag var väl inte världens bästa sällskap tyvärr, och jag kan inte heller säga om filmen var bra eller inte. Tur att det finns vänner som vill vara med en fastän man sover! :')

Nu ska jag och katterna sova, sovmorgon imorgon!

I måndags kom Viktor hit på besök. Det var hur länge sen som helst, och det kändes! Så det var riktigt trevligt. Vi åt tacos, pratade massor, spelade kinaschack och ansiktsmaskade varandra.
Viktors kommentar när han smetade ansiktsmask på mig:
"Vad stora mina fingrar känns i ditt ansikte."
HAHA!


I övrigt ska Viktor flytta hit till Umeå snart, så jag har äntligen hittat mig någon som vill börja umemodellen med mig! Ni vet det där jag berättade om i slutet av november. En ideel förening, där man kan få stå framför/bakom kameran, styla osv. Man behöver inte ha någon tidigare erfarenhet utan ska bara ha intresse. Och det har både jag och Viktor, så att det blir nog att börja det. Tisdagkvällar! Lovely ;)

Igår var det rätt fullt upp, men roligt var det. Först skola som hela dagen. Sen for jag ner på stan, åt middag med Feffo vartefter det blev dags för IKSU och Feffo cup! Visserligen förlorade mitt lag, men det var grymt roligt ändå!

Mitt lag!

Jag var stark?

Efter Feffo cup for jag till Thomas där jag fick massage i säkert 45 minuter! Han är diplomerad massör och har ett massagebord. Det var HELT underbart måste jag erkänna! Sen gjorde vi varma mackor i ugnen med svampstuvning och drack te. Myspys!

Blev sent inatt, lyckades inte somna förrän just före kl 4, sen vaknade jag kl 8. Kan väl säga att jag är lagom trött nu. Speciellt med tanke på att jag och Sofia suttit med vårat grupparbete på skolan i ca 7 timmar idag! Vi blev då någorlunda färdiga också, eller vi säger att vi är färdiga. Är väl inte jätte bra arbete, men det duger faktiskt.
Dagen har då kantats med mycket skratt och tjoller mellan allt vettigt vi faktiskt också lyckats göra. 

Så nu sitter jag i sängen, för om jag lägger mig ner tror jag att jag skulle däcka rätt snabbt. Känner mig heller inte jätte motiverad att göra någonting ikväll. Men ett tag till ska man väl kunna hålla sig vaken. I vanliga fall brukar det ju vara enkelt att fördriva tid framför datorn så det ska väl förhoppningsvis gå nu också.

Sista dagarna har jag inte orkat klä mig riktigt anständigt utan kört på myspys!

Många har skrivit så kallade årsresuméer om hur 2010 varit, vissa har varit så duktiga att de skrivit upp det viktigaste som hände varje månad. Well, det har jag inte tänkt göra men någonting kan jag ju nämna.
När jag tänker tillbaka på 2010 så är det verkligen första och andra halvåret två helt olika liv. Att det kan vara sådan markant skillnad.
Första halvan.. Jag kan ärligt talat inte minnas alltför mycket som hände då. Jag gick som på autopilot utan att tänka eller reflektera över någonting. Jag var inte med på någonting som hände med klassen eller så, utan jag var hemma i lägenheten, på skolan eller på jobbet. Jag hade inte så stor umgängeskrets då, och de jag hade undvek jag ibland. Jag förstår fortfarande inte hur man kan stänga av så pass mycket att man inte vet vad som händer. Dock kom Dexter in i mitt liv då, och det är verkligen inte någonting jag ångrar. Han är så fruktansvärt söt!
Sommaren representerar brytpunkten mellan de två liven jag levt det här året. Under brytpunkten fungerade inte särskilt mycket. Sömn och mat blev inte längre vardag, utan fokuserade på att jobba och sen inget mer. Det var en lång och psykiskt påfrestande brytpunkt men det gick.
Skolan började om och jag har haft det bästa halvåret jag haft! Visserligen har vissa saker fortfarande varit jobbiga, funnits kvar, blossat upp emellanåt osv, men jag har ändå haft det bra. Jag har utvidgat min umgängeskrets, jag umgås med fler i klassen nu. Jag har lärt känna såna härliga människor, sådana som gör mig glad, lycklig! Jag engagerade mig i nollningen vilket helt klart var värt det. Mycket party och annat skoj. Vi i våran nollegrupp umgås fortfarande, och vi har alltid jätteskoj tillsammans. Jaja.. Ni förstår, jag har haft mycket skoj. Det här halvåret är även första gången sen jag första gången skaffade pojkvän när jag var 15 år som jag har varit singel på riktigt. Självklart känns det ibland tomt, men jag har inte bråttom någonstans. Jag har underbara vänner så jag klarar mig ändå. Skulle man hitta någon skulle det bara vara ett plus i kanten. Men det får 2011 visa.


En "jul-flört" från Alva :)

Igår åkte jag tillbaka till Umeå med samma människa som jag åkte med hem till Järvträsk. Så skönt att kunna få lifta båda vägarna, alla grejer jag hade med mig hade aldrig gått ta med bussen!
Kvällen igår blev då helt underbar! Började med att jag och Thomas var på Ica Maxi och handlade. Han skulle ha klyftpotatis ur kyldisken, men kort som han är nådde han inte riktigt. MEN, han ville inte ha hjälp utan han hoppade upp och hängde på kanten för att nå. Sjukt kul!
Sen hämtade vi Elin på busstation och sen blev vi bjudna på middag hos Thomas. Jag åt så mycket mat det är sinnessjukt, men det var ju så gott!
Efter all den maten landat i magen kunde man inte annat än att vara trött. Vi såg Rena Rama Rolf, och jag slumrade faktiskt litegrann på Thomas mage.
Jag vaknade till liv där efter något avsnitt och ville att Thomas skulle spela piano och sjunga "can you feel the love to night" för oss, för det är så vackert när han gör det. Så det gjorde han. Det slutade med att vi alla tre satt vid pianot och sjöng för full hals.

Det var ändå ganska lugnt och städat, tills jag och Thomas såg Arkimedes skratt, ugglan i svärdet i stenen. Jag grinade, jag fick ont i halsen, det var så svårt att sluta skratta. Och sen var jag och Thomas igång. 
När han skulle skjutsa hem mig så spårade det ännu mer, jag kan inte ens verbalt förklara hur kul allt faktiskt var. Men när han skulle försöka ta sig till förarsätet valde han att gå in från mitt håll. Det var ju inte det smartaste han gjort!

Han hade lite svårt att vinkla ner benen!
Dessutom lyckades han riva sönder fästet till backspegeln. Eller, kanske inte riva sönder, men slita lös iaf, så han fick limma i efterhand.
Att färdas mellan Nydalahöjd och Berghem tar väl ca 5 minuter, det tog säkert 20 minuter igår, om inte mer. Han körde världens omväg, till Ersboda och Västerslätt. Och vi sjöng, vi skrattade.. Det var helt galet!

Idag hade jag och Sofia tänkt jobba med vårat arbete, därför är jag vaken och har tid att blogga nu. Men hon skrev att hon fått magsjuka nu på morgonen, så då är det ju svårt. Jag vill inte riskera att få magsjuka riktigt. Usch! Nåväl, det gjorde ju att jag fick tid över till att uppdatera bloggen lite. Fast nu snart ska jag nog sova vidare en stund.

Ikväll kommer Viktor hit. Det var inte igår! Ska bli riktigt mysigt att få träffa honom igen, är som på tiden tycker jag :)

I Järvträsk har vi mycket djur, och det har blivit mycket roliga bilder. Vi har varit mycket med djuren under lovet, så det blir lite som att berätta om mitt lov, att visa och berätta om de bilderna.


Min mosters hund Mimmi i Dexters lektunnel :) Hon ville egentligen inte in där, men Erika lockade henne med godis och då gick det.


Ser ut som Mimmi vill äta upp Alva.


Vi spelade kort, Alva ville vara med! ;)


Första dagen vi hade in kaninen gick det bra. Andra dagen tyckte Dexter att han hade varit snäll så det räcker. Så då hoppade han upp på soffan och leta i nackskinnet hennes vars han kunde bita. Det var inte okej!!


Bus!


HAHA. Alva vill fortsätta busa med Dexter när han gömmer sig i tunneln!


Christina och Dexter bakar!


En dag var Dexter plötsligt borta, hittade honom till slut.


"Vi vill ha godis!"


Dexter tyckte det var spännande med våran dvärghamster, Piffi.


Dexter var törstig!

Nyårsafton blev inte alls särskilt märkvärdig faktiskt. Bestämde mig för att vara hemma med familjen. Så det blev jag som fick göra mat, med hjälp av de andra. Gjorde vitlöksphiladelphiaost- och persilje- fyllda kycklingfiléer och klyftpotatis. Eller potatisen gjorde jag faktiskt inte mycket utav. Gott blev det iaf!

Vi dukade med finporslinet, jag vek näckrosor av servetterna. Jaa, vi försökte göra det lite festligt helt enkelt.
Resten av kvällen spelade vi spel. Först spelade vi Mah-Jong, var verkligen jättekul att spela eftersom att det var så länge sen sist. Sen skulle pappa och Erika se hockey, vilket jag inte var så taggad på. Så jag och Christina sjöng lite sing it på wii, disneylåtar och girls night out tror jag det var. Måste ändå medge att singstar är mycket bättre.


Man må ju vara finklädd nyår fastän man bara ska vara hemma, tyckte då jag!

Det nya året kom, vi skålade och sen gick jag och la mig, var ju jobb som gällde dagen efter. Somnade dock inte förrän efter kl 1, sen upp just efter kl 5. Dessutom sov jag oroligt hela natten.

Nyårsdagen var det jobb i Boliden, delad tur. Så var ju som där hela dagen. Tiden gick ändå ruskigt fort. Han jag jobbade med under kvällen tyckte att jag skulle komma och jobba i Boliden oftare "Det är så roligt att jobba med dig ju!" När man får höra sånt, då blir man glad!

På väg hem från Boliden den kvällen var jag med om en nära-döden-upplevelse. Eller åtminstone nära-sjukhussäng-upplevelse. Jag hann verkligen tänka att "näe nu smäller det." Det är rätt komiskt vilka tankar man hinner börja tänka i sådana tillfällen, hur folk skulle reagera osv. 
Nåväl. Jag var bara en dryg mil från Boliden när jag fick möte med en bil. Han bländade inte av helljusen, men det är ju inte första gången någon glömmer det. När bilen kommer närmare ser jag att han ligger ju mer på min sida än på hans sida! Hade man hunnit tänka lite mer hade man kanske kört i diket för att slippa en frontalkrock. Men så långt hann jag inte tänka. Men på något mirakulöst sätt lyckades jag svänga förbi bilen, utan att helt skära ner i dikeskanten, häva sladden som uppstod efteråt och fortsätta färden hemåt. Adrenalinkicken kom snabbt. Jag fattar fortfarande inte hur det gick till att jag överlevde det där, det kändes som att jag inte borde ha rymts där på vägen. Tur jag hade farmors lill-bil åtminstone!

Väl hemma spelade jag, Erika och Christina bistmark, vilket vi gjort många gånger under lovet. I vanliga fall brukar det gå rätt bra för mig, speciellt i det spelet, men nu under jul har det gått hur dåligt som helst! Men i lördags då vann jag, så ordningen är återställd ;)