Nu tänker jag rakt av copypast'a någonting som Jonny skrivit, för att jag tycker det är så fint, och att det stämmer så bra in på hur jag känner. Here it comes:

Det finns något som kallas "The Hedgehog´s Dilemma". Det är en berättelse om två igelkottar som bryr sig mycket om varandra. När den kalla hösten kommer så försöker de ge varandra värme genom att krypa närmare varandra, men trots deras kärleksfulla avsikt så skadar de varandra. För ju närmare de närmar sig varandra, ju djupare borras deras taggar in i den andre. 

Personligen tycker jag det är ett genialt sätt att se på människor och relationer däremellan. Du kan rulla ihop dig, taggarna utåt och skydda dig själv mot världen, men sakta frysa ihjäl. Eller så kan du finna en annan att värma och bry dig om, men ju närmare ni kommer, desto djupare kommer ni att såra varandra. 
Hur du än väljer att göra så kommer relationer med andra människor att såra dig. Det finns ingen perfekt person, ingen tagglös partner. Du kommer aldrig bli varm utan att såra och bli sårad. Allt du kan göra är att hoppas på att i slutändan kommer du hitta någon som är värd all smärta.

Idag har jag varit och jobbat på demensboendet, första gången på drygt en månad. Det är skrämmande hur allt kan vara så pass likt men samtidigt så annorlunda. Hur de boende hinner bli så pass mycket sämre.
På förmiddagen hade vi en föreläsning. Under slutet av den fann jag mig själv med att inte alls vara närvarande, jag var någon helt annanstans - vet dock inte var. Det var först när Thomas petade på mig och frågade var jag var som jag "vaknade upp".

"First of all, you don't know me. Second of all, you don't know me."
Peyton Sawyer, One Tree Hill S01E01.

Jag tycker att det är ett väldigt slående citat, någonting jag kan känna igen mig i. Det finns gånger när jag har fått vissa "komplimanger", helt obefogade. Av personer som inte känner mig. Eller att randoms i ett väldigt tidigt stadie har sagt "Dig skulle jag vilja träffa för du är så underbar". Men ärligt talat, hur mycket vet de om mig egentligen?
Jag ogillar inte komplimanger, det menar jag inte alls - tvärtom blir jag väldigt glad av dem. Men vissa känns bara så ogenuina, så forcerade. Vissa som säger det de tror att man vill höra, bara för att kamma hem pluspoäng. Jag tycker snarare att det blir motsatt effekt av dessa.


Caesar är iallafall söt, det spelar ingen roll vad man tar fram, han lägger sig i/på det. Sötnosen!

Idag har jag mestadels varit lat. Eller, förvisso lite duktig också. Har tvättat 5 maskiner tvätt och dammsugit lägenheten lite snabbt. Därefter tyckte jag att jag förtjänade att spela lite age of empires 3. Tiden gick snabbt och hann inte spela mycket innan jag var tvungen att göra mig i ordning.
Skulle ta bussen ut till Böleäng och spela Mahjong hos Pappa (Anders). Men vad händer när jag går ut till busskuren här på Berghem? Jag ser bussen köra förbi. Great. Jag hade en kvart på mig att ta mig ner på stan där bussen mot Böleäng skulle avgå ifrån. Så jag började traska, trots att jag visste att jag hade alla odds emot mig då det brukar ta närmare 25 minuter för mig att gå ner till stan. Jag fick springa sista biten, och Adam fick hålla bussen sista sekundrarna, men jag hann! Benen var alldeles möra och andfåddheten var ett faktum. Och nu i efterhand känner jag av det i fötterna också, eftersom att jag som vanligt hade klackar på mig.
Nåväl, vi tog oss då. Och vi fick spela Mahjong! Fantastiskt trevligt spel. En väldigt lyckad kväll :)

Har nu även hunnit göra matlåda, för imorgon blir det först skola och sedan jobb på demensboendet. Var ett tag sedan jag jobbade där, men det ska nog gå bra :)


Caesar på Mahjong'et ;)

Ibland kan jag fastna väldigt länge vid datorn, och inte göra någonting vettigt. Jag kan sitta och lyssna på låttexter samtidigt som jag har dess lyrics framför mig. Låttexter som man känner igen sig i, som betyder någonting, som man blir berörd av när man hör.
På samma sätt olika citat ur serier eller någonting någon annan lagt ut på facebook/bloggen som får mig att reagera. Som detta, jag läste det på en kompis facebook tidigare ikväll och det fick mig att reagera och känna igen från det verkliga livet:

"Visste du att de som tar hand om andra hela tiden är oftast de som behöver det mest?"

På detta sätt kan jag fördriva tiden väldigt länge. Om det är någonting särskilt som berör mig skriver jag ofta även upp detta någonstans, på ett worddokument. När jag nu gick igenom hittade jag åt detta citat:

"När hjärtat är överfullt har det mest utrymme; när det är tomt har det inte plats för en ny gäst."

Kanske det är just det som är mitt problem, att det är för tomt. Och när jag försöker släppa in en ny gäst så blir det bara mer och mer tomt?

Nej, det börjar bli för mycket grubblande. Och hur botar Sofia detta? Hon anmäler sig till jobb när hon vet att hon är ledig. Inte alls som förra månaden, när jag jobbade direkt jag hade ledigt. Men, kanske är det lite på väg tillbaka, att jobba. Denna månad har jag bara jobbat 3 pass hittills, vilket är väldigt lite för att vara jag. Jag mår bättre av att jobba, eller åtminstone intalar jag mig själv att jag gör det. Jag håller mig sysselsatt, och då mår jag bra.

Idag på föreläsningen fick vi frågan "Vad utmärker en god lyssnare?" Vi skulle även fundera vem vi vänder oss till när vi behöver prata, och vad som är utmärkande för just denna person. När det är någonting jag verkligen mår dåligt av det, så säger jag det inte gärna till någon kompis, för jag vill inte tynga ner dem. Och även ofta för att jag vet inte själv vad jag tänker och känner.
Min "samtalskomtakt" på kvinnofrids känns det alltid bra att prata med. Hon utmärker för mig en god lyssnare. Hon återkopplar till teori och tidigare erfaranheter och möten hon haft. Hon bekräftar det jag säger och får mig att tänka efter på rätt sätt. Efter att jag har pratat med henne känns det alltid mycket bättre, det känns som jag har fått bredare perspektiv och öppnat ögonen på ett nytt sätt.
Men henne kan jag inte alltid prata med. Och självklart har jag några vänner att prata med när det krisar sig. Någon jag inte vänt mig till ofta, men som jag vände mig till häromveckan när det bara blev på tok för mycket är Sofia. Att prata med henne är befriande. Hon lyssnar och ger respons på allt man säger. Hon gråter när det är sorgligt, blir upprörd när det är någonting som är fel - man ser på hennes kroppsspråk vad hon tänker redan innan hon säger det. Hon ger även väldigt bra feedback på det man sagt, man känner sig inte ensam med det man känner. Hon dömer inte, fastän jag själv kan känna att jag agerat fel i vissa fall. Och sen det fina hon gör efteråt - hon skriver ett peppande sms, att allt kommer lösa sig och att hon finns där om jag behöver prata igen.
Sista tiden tror jag att jag mått lite sämre, fast jag har inte medvetet tänkt så själv. Jag brukar i vanliga fall inte ta ut någonting på andra, men i lördags kände jag verkligen flera gånger att jag gjorde det. Jag var bitchig mot mina vänner, körde över dem och var allmänt taskig. Allt blev för mycket, och fastän jag egentligen hade väldigt trevligt, så kändes någonting inte rätt.
Nu har jag samlat mig och låter det inte gå ut över er kära vänner, för det är verkligen inte meningen.

Igår satt jag och Thomas fast i hans soffan 5-6 timmar och spelade tv-spel. Jag hade med mig lite från mig, så vi hann avverka: Buzz, Singstar och Guitarhero. Det var länge sedan jag nördade så länge i sträck, det som förut hände mer ofta än sällan.
Det var dock väldigt trevligt och trots att jag i efterhand kände mig helt förstörd.

"Jag känner mig som en som just sett en hockeymatch, druckit nå öl och nu sitter och lirar nå spel."

Idag har det rantats runt lite. Efter skolan följde Henke med hem till mig för att hjälpa mig sätta upp min nya vardagsrumslampa. Den tar ju upp halva tvrummet, men jag tror det kan bli bra när jag får min nya soffa! Väldigt mysig belysning, helt klart.


Jag valde även att hänga den gamla vardagsrumslampan i sovrummet, vilket blev betydligt bättre än det var tidigare. Hade en stor boll av sånt där prasselpapper i taket förr, och den var ful och tog plats. Känns betydligt bättre nu!

Var till veterinären  med grabbarna. Vaccinerade Dexter och konstaterade att Caesars bollar ha trillat på plats, så att han kan bli pappa i framtiden om han förstår hur han ska göra. Spännande!
Sedan blev det en sväng på Maxi, så nu är det fullt i kyl och frys. Kvällen har spenderats i sängen med datorn.


Det är som lite smått charmigt att de följer efter vartän man går. När man ligger i sängen ligger de också här. När man går in i köket hoppar de upp på bordet och kollar vad man gör. När man går på toa lägger de sig på golvet bredvid, eller så hoppar Dexter upp i knäet. Osvosv.

Jag hittade åt en tävling att få se ett smakprov ur Henrik Fexeus nya show. Man skulle motivera varför man skulle vinna det också. Min motivering var följande:

"Jag nyss tänkte skriva till dig för att fråga
om du till denna show skulle våga
Att dela ut något typ av backstage-pass
men då jag insåg att det är jag som varit kass
Att det finns någonting nästan lika fränt
och jag hoppas att jag av ett smakprov gjort mig förtjänt
För både show och böcker jag väldigt fascinerande funnit
Ja, lycklig skulle jag bli om jag fick meddelande om att jag har vunnit"

Idag ~ kl 15:
Henrik Fexeus: Vinnarna utsedda, många bra bidrag så vi utsåg 2 istället för 1 vinnare! Stort grattis till Sofia Eklund & Dennis Fyhr som på onsdag kommer få se ett smakprov av I DITT HUVUD!

Sofia Eklund: Men shiiit! :D ett litet problem bara, är det på onsdag som i, om två dagar?! Jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig från Umeå och till Stockholm med så kort varsel, och framförallt hur jag ska ha tid. Kan man inte göra en kompromiss på något sätt, en träff i samband med en föreställning eller så? Jag skulle verkligen jätte jätte gärna vilja träffa Henrik!
Henrik Fexeus: Så synd Sofia! Vi utser en annan vinnare gällande smakprovet. Hör av dig om du kommer ned till Stockholm för att föreställningen så ska vi se vad vi kan göra ; ) // PR - Gurun
Sofia Eklund: Jag SKA ju se föreställningen någon gång. Jag hoppas på att få med mig någon till Sthlm som vill se den med mig, annars måste jag vänta tills den kommer till resten av Sverige. Men jag hoppas på att jag kan få någonting speciellt iaf? Ett möte med Henrik före/efter?
Någonting tycker jag att jag förtjänar med tanke på att jag egentligen vann detta och dessutom fick denna kommentar förra veckan: "Henrik Fexeus Det var väldigt snabbt hittat, förresten! Present till dig Sofia! /H
den 17 oktober kl. 15:08"
;)
Henrik Fexeus: Sofia, vi löser det. Jag hoppas att jag kommer göra den här showen i ett och ett halvt år. Hör av dig till mig (mailadressen finns på henrikfexeus.se) när du kan se den, så lovar jag att vi ses. /H

Alltså: Jag kommer att få träffa Henrik Fexeus när jag ska se showen!! Awesome!!

Jag hann först bli lite ledsen över att jag missar smakprovet eftersom att jag inte har tid om två dagar. Men nu är jag jättetaggad, och det känns fantastiskt spännande :D
Detta är dessutom andra gången jag vinner någonting från Henrik Fexeus tack motivering. Jag antar att om man verkligen verkligen vill vinna så löser det sig ;)

Dagen började med att bäddsoffan blev hämtad, den blev såld snabbt. Den beiga är det några intresserade som hört av sig på också, så snart är jag helt sofflös i typ 2 veckor innan jag får den nya. Nåväl, som tur är så bor jag ju i sängen så det må väl gå bra. Får ta upp en madrass och ha som provosorisk soffa utifall att någon skulle hälsa på innan jag får nya soffan.
Efter det satt jag mig på bussen och åkte till Pappa där det var lite folk och hälsade på. Spenderade bussresan med att prata med Mami, mys! Blev bjuden på fika och fick leka lite med barna. De finner alltid mina smycken, högklackade skor och handväska + innehåll väldigt fascinerande - tjejgrejerna helt enkelt.
Ikväll har jag varit med Ida, vi såg faktiskt en film. Kors i taket, det var inte igår jag såg en film. Vi såg Crazy Stupid Love, den var faktiskt rätt rolig. Den var nästan två timmar lång, men jag tyckte inte det kändes alltför jobbigt. Efter filmen satt vi och pratade ett bra tag, och plötsligt var klockan mycket :)



Gullungar :')

Lördag bjöd på festligheter hos födelsedagsbarnet Recy. Dagen spenderades med att planera lekar inför kvällen, jag och Sofia brainstormade rätt friskt. Sedan partyt, det var R-tema så jag skulle vara rockbrud. Recy fixade håret på mig, och det är då lätt det coolaste hår jag någonsin haft!
Jag fick även äran att sminka Sofia, hon som annars inte brukar ha så mycket smink. Hon skulle vara rappare, och jag var faktiskt väldigt nöjd med hur jag lyckades framhäva hennes ögon :)
Well, ni ska få se lite bilder från festen, och vad alla var utklädda till.


Rappare, Rihanna, Rockbrud.


Retard.


Ras biolog.

Nej, det är för mycket roliga bilder för att lägga ut här, jag gör ett album på facebook istället och hänvisar ni som är nyfikna dit istället =)

Fick en kommentar av en Amanda nyligen. 
"shit vad starkt av dig, att berätta så öppet om vad du varit med om, blir så jävla rörd! har också varit tillsammans med ett svin förr, som psykiskt misshandlar, det är inte lätt när man befinner sig mitt i det att ta sig ur det precis som du skriver. jag beundrar dig som gått vidare! och som kan rakryggat berätta om dessa hemskheter och inse att du inte gjort något fel, det är han som gjort fel."

Jag vet inte vem du är och du lämnade inte så att jag kan kontakta dig på något sätt, men ville bara säga tack! =)

"Mår egentligen som en gud, men är i själen tom."
Dessa ord fick jag höra igår av en människa som jag inte pratat med på ett tag. Jag känner igen mig väldigt bra i de orden, jag är väl lite likadan. Jag har det verkligen bra nu, egentligen. Jag har underbara vänner, det händer ofta roliga saker runtomkring mig, jag jobbar och har inte några ekonomiska problem att fundera över. Men ändå kan jag ibland känna att det känns tomt och ensamt.

Går omkring med min deep down detox i facet, eller ansiktsmask kanske man ska säga så att alla förstår vad jag menar. Provar lite grejer inför kvällens festligheter. Recy har fyllt år och det firar vi ikväll. Fick förfrågan att vara lekledare, så jag och Sofia styr i detta litegrann.

Inatt hade jag svårt att somna. Var trött hela dagen och kvällen men lyckades inte infinna sömn förrän kl 3, trots att jag la mig i sängen just efter kl 22. Snurrandet inatt har varit mer än vanligt, vaknat oftare än vanligt. Men, nu är det morgon och en ny dag! =)

Alltså pappa (Anders) har ju för söta barn. Var barnvakt till dem tillsammans med Henke häromdagen. Här är en av alla Olivias egopics:

Har nu lagt ut en annons på blocket på de två soffor som står här, det före detta soffbordet och den före detta mattan i vardagsrummet. Någon som vill köpa någonting? =)

http://www.blocket.se/vi/36797627.htm

Jason Walker - Echo


Sometimes when I close my eyes I pretend I'm alright
But it's never enough
Cause my echo, echo
Is the only voice coming back
My shadow, shadow
Is the only friend that I have

Generellt brukar jag gilla låttexter som man kan känna igen sig i. Men när ensamheten är påtaglig och denna text spelas upp på repeat hela kvällen, hela natten och hela morgonen, då känns det plötsligt inte lika bra längre.

Idag har jag varit på attityd på kungsgatan och fått håret färgat. Visst gillade jag det lila, men jag var så sjukt less att varje gång jag duschade måsta använda plasthandskar för att kunna krama in den lila färgbomben i håret. Jag var less på att mitt badkar ständigt hade en lila nyans. Jag var less på att inte kunna lägga ner huvudet medan håret var blött. Jag var less på att kudden fick en tendens till lila trots att håret var torrt.
Så nu är det brunt med tre blonda partier. Jag är väldigt nöjd må jag säga, har dock inte orkat ta någon bild på detta ännu. Men det kommer väl =)

Ikväll har jag och Roger varit och sett Joe Labero. Han trollade hit och dit och det mesta var väldigt fränt. Det märks att han har gjort det i många år, han är väldigt duktig på att underhålla. Efteråt fick jag även en autograf på armen, var ju tvungen att köra en favorit i repris, göra på samma sätt som med hockeyspelarna i julas.
Dock tycker jag ändå att Henrik Fexeus show var bättre. Eller så kanske är jag är aning partisk eftersom jag gillar det Henrik gör generellt. Men jag tycker det är fränare att lyckas få folk att säga och tänka det man vill att de ska göra och inte bara lura dem. Det är väl visserligen lite samma princip men :P

Modevisningen gick vägen, jag överlevde. Att få bli sminkad och stylad av andra människor är rätt skönt, det känns väldigt lyxigt. När det var ungefär en kvart kvar innan visningen skulle börja så var jag färdigstylad och lite smått stressad.
Först gick jag en visning för Rapunzel med en kort blond peruk, inte riktigt min färg må jag säga ;p Efter det var det dags för min "casual" stil, väldigt baggy. Jag gillade ändå denna stil, men jag skulle inte bära den till vardags. Min andra outfit gillade jag däremot skarpt, en leopardmönstrad nästan genomskinlig tröja och svarta jeans.
Kläderna vi använde var från Only och skorna var från 59'an.
Backstage var det kaos. Det var sjukt stressigt mellan visningarna att hinna byta om. Hade det inte varit för makeupartisterna så hade det varit ännu värre! De fanns där och hjälpte till. När jag var som mest stressad i slutet och skulle på med leopardtröjan hjälpte hon mig att sätta den rätt väg, eftersom jag var så skakis och stressad visste jag verkligen inte vad fram och bak var.
Det var över väldigt snabbt och jag fick gå ut till mina vänner. Jag blev förvånad över hur många som jag kände som kommit för att titta på mig. Det kändes sjukt bra! Tack ni som kom och tittade, det betydde verkligen jättemycket för mig.

Ni som inte var där undrar kanske lite hur jag såg ut? Via Umemodellen finns det såklart även väldigt duktiga fotografer, så har hittat åt några bilder som några av dem tagit. Tänkte dela med mig av vissa av dessa som fotografen Kalle Prorok tagit.


Med blond peruk, not my style? ;p


Baggy baggy.


Alltså denna topp måste jag typ fara och köpa, visst är den snygg?


Några av mina vänner i publiken!


Gänget.


Ett väldigt roligt gäng :]

Cary Brothers - Take Your Time

Bra låt från nya avsnitt av vampire diaries!

Umemodellen intar FashionHub under Umeå Fashion Week!

Umemodellen kommer att arrangera bland annat en bilduställning, modevisning samt att QLTR kommer vara på plats. 

Bildutställningen och QLTR kommer öppna vid 11-tiden, Modevisningen kommer att hållas på kvällen 18/19-tiden, mer info och aktiviteter kommer.

Återigen välkomna dit under hela dagen.

Jag ska vara med i modevisningen, jag ska gå på catwalken. Det känns riktigt spännande, samtidigt som jag är sjukt nervös. Jag har ingen aning hur man går på en catwalk, vad jag ska göra? Men det känns riktigt roligt att få vara med om denna möjlighet.
Idag har vi varit och provat kläder. Båda outfitsen jag ska ha på mig är riktigt fräna, fastän de kanske inte är någonting jag skulle ha på mig i vanliga fall. Men det är roligt att prova lite nya stilar.
Ni som har möjlighet, kom gärna och titta!

Igår var det dags för min premiärtur av punch out. Jag och Henke trotsade vädret som rådde och drog oss till Iksu. Jag tyckte att det var alldeles för lång uppvärmning med medföljande lekar. Sedan att få slå på Henke var ju lite roligt. Dock synd att jag inte lyckades få in rätt teknik på alla slag utan att jag när jag slog fick en ilande smärta i handledarna.
Sedan när vi skulle sparka på varandra (eller, på mitsen som den andra höll i), hände någonting som var riktigt roligt.  Vi skulle köra pushkicks och första sparken Henke gjorde på mig blev inte riktigt som planerad. Jag kunde som nästan se händelsen ur ett tredje perspektiv, allt gick i slowmotion. Henke som lyfter benet och trycker till, inte särskilt hårt, men tillräckligt! Jag som tappar balansen helt och börjar backa. Jag hinner tänka så mycket medan jag tar stabblande steg bakåt och försöker återfå balansen. Inget resultat, jag fortsätter stabbla. Jag skriker till mig själv att "Du måste ju stanna nu annars slår du i väggen!" Well, jag slog i väggen, eller en hylla som satt fast på väggen. HAHA, fantastiskt komiskt!
Så, kommer jag att köra detta pass igen? Njaa, jag vet inte riktigt. Det var ju rätt roligt, men gjorde även mycket ont så. 

Ojojoj, vad har jag gett mig in på egentligen?! Imorgon ska jag slåss med Henke, i 1 timme och 10 minuter!!!

All of these lines across my face
Tell you the story of who I am
So many stories of where I've been
And how I got to where I am

Lyrics ur låten The Story med Brandi Carlile.

Jag vill bara påpeka att anledningen att jag fortfarande skriver om "min historia" är inte för att jag mår dåligt över detta. Visst det har satt sina spår, men tankar på honom får mig inte alls att må dåligt då det är så pass bearbetat redan.
Nej, jag berättar för berätta en historia. Definitionen av historia: Dels den förflutna verkligheten , dels beskrivningen och utforskningen av denna verklighet.
Det är historian jag berättar, verkligheten hur det var då och observationer som framkommit efter att utforskat och bearbetat det.

"jag läser din blogg du är så himla duktig på att få fram känslor och uttryck i hur du skriver, d gör d intressant att läsa den "

Att vara tillsammans med en kille som har ett ständigt behov av bekräftelse är inte enkelt. Känslan av att man är utbytbar är ständigt överhängande. Klumpen i magen varje gång han skriver med någon av motsatta könet, kunde det vara så att han nu använde samma ord till henne som han använt till mig?

Känner ni igen er, eller förstår ni inte alls vad jag menar? Oavsett vad, så ska ni nu få lite konkreta exempel. Vissa av dessa exempel har jag berättat om förr och vill förtydliga.

1.
Han säger:
hej du
säger:
hej vem ?
Han säger:
en som tycker du är snygg

27 mars kl. 19:15
Shit vad du var snygg =)

28 mars kl. 15:31
jag måste bara få säga. shit så jävla snygg du är. :O

29 mars kl. 08:52
hej du allt väl med dig? förlåt att jag bara la till dig utan att fråga, men trodde du var någon annan. :) Men jag ångrar mig inte, för du var verkligen verkligen snygg.. ;)

10 mars kl. 17:13
hej hej. *************** heter jag och trodde jag kände igen dig men nu när jag tittade på bilder så stämde inte det. XD men du tar riktigt snygg.. :)

Han la ständigt till nya tjejer, både på facebook och msn. Och sedan var han mer eller mindre flörtig med dem, berättade hur snygga och sexiga dem var. Fick han lite respons från dessa tjejer eskalerade det dock och blev väldigt snuskigt. Så vitt jag vet fick han då oftast nobben, det blev för mycket.
Snygg, snygg, snygg.. Alla var så snygga. I början innan han fick mig var det jag som var den vackra, den snygga. "Men jag har faktiskt tänkt på ditt leende och dina ögon flera gånger idag. För att så mycket leenden och ögon som jag kan minnas så minns jag dina bäst och dom är finaste som jag minns."
Sedan när vi var ihop var det alla andra som var snygga, och han var tvungen att berätta det för dem. Och ju mer jag hörde han använda de ord han gav mig till andra, desto mindre värde fanns det i dessa ord när jag fick dem.
Jag säger inte att man inte ska få tycka att andra människor är snygga, för det gör man. Men man kan ju hantera det på olika sätt.  

2.
"Men ett sms är ungefär; Hur stora bröst har du? och då sa jag att det skulle han skita i och att jag inte trodde att du skulle uppskatta att han frågade. Då svarade han att du behöver inte få veta något. Det var ett rätt lindrigt sms, men som när jag frågade om vi skulle ta en öl framöver var han väldigt noga på att påpeka hur kåt han blir när han dricker, och om jag skulle klara av han. Sen fortsatte han tjafsa om att han blir så när han är full, och om jag skulle tolerera att han tog på mig då."

Han berättade för mig hur tjejer skrev till honom och tyckte att han var snygg. Han berättade för mig hur tjejer skrev till honom och ville träffas och ha sex med honom. Han berättade för mig hur tjejer vände sig om på stan och tittade efter honom. Han berättade för mig hur tjejer kom fram till honom och frågade efter hans nummer, som han vänligt nekade att ge ut.
I efterhand fick jag då höra många såna här meddelanden från tjejer som han påstått varit på honom. Att det i själva verkat var han som var på dem, och inte vice versa. 
Han var även duktig att berätta att det var alla dessa tjejer som han plötsligt var vän med på facebook la till honom, och inte omvänt. Att han inte hade någon aning hur dom hittade åt honom, men att de la till honom. När det sedan visade sig att det var tvärtom försvarade han sig med att "Men det var ju alltid massa killar som la till dig och då ville jag inte vara sämre.."

3.
"Men som sagt han är jävligt duktig på att lura folk in i skiten och han är väldigt falsk. Han flörta men en massa tjejer och jag visste om det men så störd som jag var stanna ja kvar för man vill tro det bästa om en person. Men han sårade mig djupt."

Han var duktig på att berätta hur underbar han varit mot sina tidigare tjejer eller tjejer som han bara träffat under kortare tid. Och hur de hade lämnat honom ensam och sårad. Eller hur de hade flippat och blivit psykon.
Men alla som han haft någon sorts relation till tycker inte längre om honom.

Tredje punkten var väl nästan ett sidospår från ämnet jag började skriva om men. Det jag vill mena på i detta inlägg är hur fruktansvärt jobbig jag tycker att den känslan är, känslan av att man är utbytbar. Vem som helst kan ta min plats, hade det inte varit jag hade det varit någon annan.

Meg: Hey, I've sworn off manhandling. 
Hades: Well, you know, that's good because that's what got you into this jam in the first place, isn't it? You sold your soul to me to save your boyfriend's life. And how does this creep thank you? By running off with some babe. He hurt you real bad, didn't he, Meg? Huh? 
Meg: Look, I learned my lesson, okay?

Som i den tecknade filmen Herkules. Meg säljer sin själ för att rädda sin kärlek, säljer sin själ för en annan människa. Och han byter ut henne.


Utbytbar.

Att tala om vad som händer i mitt liv i detalj känns överflödigt då det är likadant som vanligt. Förfester, utgångar, häng med vänner, jobb.. Ja, ni hör.

Just nu har jag inte så mycket tankar att dela med mig av eftersom jag inte har fått ordning på dem själv. Jag återkommer när de fallit på plats.

Nu drar jag till Sofia.


Caesar gillar att sova på Jonnys tröja.

Jag känner inte längre lika stort behov av dessa möten på Kvinnofridsmottagningen, men emellanåt är det fantastiskt skönt att få ha dem. Gå dit och prata av sig lite, tankar som man inte visste att man har kommer fram.

Dels pratade vi om min smink-historia och hur jag reagerade på klassfesten. Hon sa att förmodligen var det så att när jag tänka på hur det varit för mig förr så gick jag även tillbaka i känslorna och fick samma känslor som jag hade då. Därför blev det för mycket med folk, och därför kände jag ett starkt behov av att få sitta ensam på golvet (som jag alltid gjorde förr på raster, dock då vid ett element).
Hon sa även att så länge det inte förhindrar mig i min vardag så ser hon inga problem med att jag sminkar mig, och det gör inte jag heller.

"En annan utgångspunkt är att individens livshistoria, särskilt de första åren, har stor betydelse för den vuxna människans liv. I psykodynamisk psykoterapi arbetar man därför delvis med att bearbeta relationer, upplevelser och minnen från klientens tidiga livshistoria och att i ljuset av denna tolka och förstå klientens liv här och nu, med allt vad det innebär av relationer, känslor och livsmönster. Man kan säga att man använder ”då” för att bättre förstå och förändra ”nu”." Källa: http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=36&Psykodynamisk+psykoterapi

Hon sa att det verkar som jag kör lite egen psykodynamisk terapi, att jag går tillbaka i tiden och får då de känslor som när saker hände.
Vi pratade även mycket om sex, och hon ritade en illustrerande bild över hur jag tänker kring detta.

Jag har inga problem att göra allt förutom sex, men jag har bestämt mig för att sex är innanför muren. Att då denna gräns har passerats mot min vilja tidigare gör att väggen har blivit ännu tjockare än vad den var förr. Allt som är runtomkring denna mur, hur nära sex det än är, det är inga problem. Det är bara regelrätt sex som jag har placerat innanför murarna.
Murarna kommer inte att gå att riva helt på en gång, utan de kommer med trygghet och tillit att kunna öppna en dörr.
Att igår prata om sex fick mig att väldigt många gånger säga ordet äcklig, för det var så jag kände mig efteråt - äcklig. Egentligen är det inte själva tanken på sex som är jobbigast, utan det är tanken på efteråt som får äcklighetskänslan att starta. 
Kanske även här för att jag går tillbaka i tiden till tidigare händelser med tidigare känslor. Vilket gör att liknande händelser blir förknippade med samma känslor.

Sedan pratade vi om att jag jobbar mycket emellanåt, och hon tipsade om att jag kunde bestämma mig i början av varje månad hur många pass jag MAX för arbeta. Men detta kändes inte alls som ett alternativ, eftersom det är så olika hur mycket jag har tid att jobba, och jag vill kunna ha möjlighet att jobba när jag har tid.
Denna månad blir dock betydligt lugnare än förra, eftersom jag redan nu har planer för de flesta av dagarna.

Igår var en fullspäckad dag; basgruppsarbete, möte på kvinnofridsmottagningen, sola (jag känner mig så blek, särskilt nu när jag är med Thomas så ofta..) och middag med Viktor.
Mötet ska jag berätta om i ett särskilt inlägg. Middagen med Viktor vad fantastiskt god, klyftpoatits och kyckling, samt en sås som han höftade till. Efter det var det tänkt att vi skulle på Umemodellen, men vi valde att bara hänga istället. Då gjorde vi någonting som inte är gjort på väldigt många månader, duschade katterna! Dexter var som vanligt, protesterade kraftig men när man väl började spola vatten på honom stod han som paralyserad. Caesar som var icke ont vetande lyckades vi få att själv hoppa i badkaret, men när han blev blöt fick han panik! Han gjorde allt för att ta sig därifrån. Däremot att blåsa pälsen på Caesar var inget problem. Så nu luktar min grabbar gott!
När Viktor for hade jag tänkt se någon serie eller så, men jag var helt knäckt så jag somnade kring kl 22. Inatt har jag vaknat så sjukt många gånger och drömt olika saker hela tiden. Jag har varit som en ål i sängen, haft sjukt ont i hela kroppen och inte alls vetat var jag ska ta vägen. Vaknade nu kl 9 för att telefonen ringde, lika bra det =)
Första drömmen jag minns var att en av katterna (vet inte vem) dog. Jag var då till katt-tanta och hämtade tillbaka gamlingarna som jag var fodervärd åt. Jag åkte till Järvträsk med Thelma och den katten som jag hade kvar här hemma och lämnade tjockisen till en vän. Vännen ringde sedan och berättade att hon låg ut på gräset och nog var död, hon var fortfarande varm men nog död, och vännen skrattade åt detta - hon hade tydligen kutat runt som en tok just innan. Och jag var så bitter på denna människa som lät henne gå ut ens!
En annan dröm jag hade då var jag utomlands med en tjejkompis. Vi tog oss dit på olika sätt så vi möttes på hotellet och då hade hon hittat en snygg kille som hjälpte oss att byta hotell till ett bra hotell. Sen började som drömmen om från början och då lyckades hon inte få kontakt med denna kille så då fick vi bo på det där dåliga hotellet.
En annan dröm var att jag var med i en tävling med ett barn och dennes far. Och det var massa annat runtomkring detta också, minns inte riktigt vad det var. Men i slutet rullade vi i alla fall uppför en Homer-figur.
Resten av drömmerna har jag glömt bort ;p

Idag ska jag ner på stan och traska runt lite med Recy. Jag ska även på konsultationstid på attityd. Min lila färgbomb håller på att ta slut och jag är less att duscha med plasthandskar, så måste göra mig av med det här lila.

Jag älskar märket Snö of Sweden och har vunnit två olika smycken på tradera i just det märket:

Trött som jag är har jag försökt sysselsätta mig med någonting för att inte falla för frestelsen att sova en stund nu och riskera att inte kunna sova inatt. Så jag har städat lite i lådor. Rensat, slängt bort massa gamla papper, slängt sådant som det inte finns något värde i för varken mig eller andra. Men jag gjorde även vissa "fynd" som jag inte hade väntat mig, som jag hade glömt bort att det fanns kvar.
Saker efter han. Dels bilder på honom, på oss. Bilder som jag var så säker att jag hade gjort mig av med för länge sedan. Och ett kort som fick mig att reagera.


På framsidan av kortet stod det "Tack!" Inuti hade han skrivit: "Att du står ut med mig. Du och jag mot solnedgången! Jag älskar dig."

Tack att du står ut med mig.. Detta fick jag en gång efter att han blivit arg utan anledning. Och just sättet det är formulerat på, "att du står ut med mig.." Ska man måsta tacka för att ens partner står ut med en?
Kände han egentligen själv att jag fick stå ut med mer än vad man egentligen ska? Eller sa han bara så för att jag skulle tro att han brydde sig, att jag skulle tro att han hade tankar på förändring?

Jag grubblar väl inte särskilt mycket på detta egentligen. Lägger mest ut det för att visa er hur han valde att välja sina ord medan vi var tillsammans.


Nu åker bilderna i skräpet!

Det blev inte riktigt att sitta vak nu ihelgen eftersom att salen där jag skulle sitta vak hade calici misstanke. Istället blev det så att jag fick jobba på golvet, på avdelningen, som undersköterska. Det var väldigt roligt faktiskt! Trots att jag emellanåt kände mig väldigt vilsen eftersom jag inte kan deras rutiner så gick det förvånandsvärt bra och var mycket roligt =)
Jag mår verkligen mycket bättre när jag jobbar så här ibland. Visst, jag är sjukt trött men det hör till. Just känslan av att göra någonting "vettigt". Och jag hade ju faktiskt inte jobbat på hela denna månad (ja, 8 dagar!) så det kändes väldigt bra att faktiskt få jobba lite.

Har kameran på laddning nu och sedan ska jag ta lite bilder på saker som ska ut på tradera, igen. Det är så skönt att bli av med sådant som bara tar plats. Har även slängt lite olika grejer som det inte är något värde i, varken för mig eller någon annan.
Dock finns det vissa saker, bland annat kläder, som jag inte vill göra mig av med trots att jag inte längre kan ha dem. Just för att det har varit mina favoritplagg förr. Jag är inte riktigt redo att skiljas från dem ännu.


Det spelar ingen roll vad det är som ligger i denna fotölj, hur oskönt det egentligen är att ligga på, Caesar gillar ändå att ligga på det! På bilden ligger han på Henkes väska.

Hittade en sida vid namn bloggriket där man kunde lägga ut sin blogg och eventuellt få fler läsare. Jag tänkte att why not. Gör det du också? Om du är intresserad =)

http://www.bloggriket.se/

Nu har jag flyttat tillbaka till min egen lägenhet efter att ha bott hos Thomas under veckan. Vi har pluggat inför tentan vi hade igår, den sista salstentan. Henke har också i princip bott där, förutom att han inte sov där varje natt - bara sista natten.
Under större delen av tiden har det inte varit effektivt pluggande utan annat, men det har varit väldigt trevligt. Vi har varit som ett litet kollektiv.

Vi laddade upp med 2,5 kg godis i början av veckan!

En kväll var Thomas på borta till kl 20 och då ordnade jag och Henke myspys och finmiddag till honom eftersom han alltid är så snäll och ställer upp. Henke är ju fantastiskt duktig i köket så det blev självklart magnifikt! Jag stod mer för småpysslandet runtomkring, göra det mysigt och så.



Jag har sagt nej till jobb hela denna månad, men nu ihelgen ska jag jobba lördag och söndag. Ska sitta vak på sjukhuset. Jag tar med mig en bok och hoppas att tiden går relativt snabbt.

Det är lite äckligt när man drömmer så verkligt att man vaknar upp med sådan stark och ihållande känsla av saknad och tomhet.

Kursen vi läser nu handlar om psykiatri. Det är många av sakerna som tas upp på dessa föreläsningar som jag kan känna igen, både på mig själv och på han.
Det jag idag kände mig träffad av var följande.

Posttraumatiskt stresssyndrom.
Resultat av kraftigt och/eller långvarigt trauma.

I fredags var det sittning i samband med årets nollning med tema Robinson. Vi gammelfaddrar körde dock vårt egna tema: Pimps and hoes. Många timmar sminkade jag, både mig själv och de tre grabbarna som skulle vara hoes. Jag var ändå rätt nöjd med vad jag åstadkommit, och de överdrivet långa lösögonfransarna var ju verkligen pricken över i'et.





Det var en mycket trevlig kväll, med mycket tokerier - som vanligt i detta gäng. Efter sittningen var vi några som for ner på max på stan. Där fick man mycket blickar och mycket kommentarer. Framförallt grabbarna, men de var ju sjukt heta så jag förstår det ;)

I övrigt är det tenta på fredag, så jag har som flyttat till Thomas i veckan. Henke är här och försöker styra upp våran pluggning, men ännu har det inte blivit så effektivt. Det löser sig! =)

PS, Bilderna är tagna från Sofia B!

Hittade denna bild på Umemodellens forum, från introduktionsmötet. Dock väldigt mörk bild så man ser knappt. Jag hade hittat en lila päls och en röd paljett-hatt a.k.a. läckert! ;p