Toga!

Lördag var det togafest på schemat. Jag var inte alls särskilt taggad må jag säga, men det bar iväg ändå. Innan kvällen var slut var det faktiskt väldigt trevligt ändå. Kvällen avslutades hemma hos Thomas tillsammans med han och Jonny. Åt lite glass och såg Idol.




Togafesten ägde rum på Coverclub, ända tills eftersläppet och det kom in annat folk som inte kunde hålla fingrarna från att knyta upp vissas togor. 
När vi var där kom en tjej fram till mig, en tjej som jag egentligen inte alls pratat med tidigare. Hon berättade att hon på något sätt, utan att minnas hur, tagit sig in på min blogg och läst. Hon hade läst, och inte kunnat sluta läsa, hon hade blivit så berörd. Och sedan berättade hon om sitt eget liv, hon anförtrodde sina problem till mig.
Hon berättade att hon alltid hade sett mig som den glada tjejen, att hon inte hade kunnat ana innan hon läste. På samma sätt påpekade jag om henne när jag fick höra, att jag aldrig kunnat ana. Jag tror att det kanske är lite så. Desto värre saker man varit med om, desto sämre man mår - desto mer försöker man dölja detta genom att vara den glada människan, som är ständigt på gång. 
Eller kanske inte alla är så, men jag är helt klart så. Jag mår väl förvisso rätt bra nu, men jag vet att det inte är helt bra. Att ta på sig en mask har blivit vardagligt, så vardagligt att det är nu mer sanningen . Fake it 'til you make it. När man fejkat tillräckligt många gånger att man är den där glada människan med energi som aldrig tar slut, till slut blir man den människan (utåt). Att jag sedan ligger i sängen så fort jag är ensam hemma det är en annan femma.

På samma sätt häromdagen, så skrev jag med en random. Han hade läst lite i min blogg, och därefter berättade han om sitt liv för mig, som att vi var vänner sedan länge tillbaka.
Jag känner mig hedrad när jag får ta dels av andras livshistoria. Jag känner mig hedrad när de läst mina ord och blir berörda av dem.

Sitter vak på sjukhuset inatt. Men det går som bra, för jag får ha med mig en av mina bästa vänner - datorn. Det är två patienter jag sitter och har koll på. Har varit lite småpyssel med dem, men mestadels lugnt. Börjar känna mig lite små trött, men ännu är det inga som helst problem att hålla sig vaken :)

Kommentarer
Postat av: mami

Allt vi gör, ger ringar på vattnet... "det vi ger ut, får vi flerfalt igen" börjar du tro på mig snart?



Att låtsas tills det är en verklighet är inget humbug. Det är som att hjärntvättas, positivt eller negativt. Hjärnan kan inte skilja på vad som är sanning eller fejk, det är bara hjärtat som har den förmågan. Så att låtsats i positivt riktning är det bästa val vi kan göra!

Älskar dig <3

2011-09-19 @ 10:18:30
URL: http://annasdrom.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0