ninasofiaeklund

28 oktober 2011
Jag gjorde slut med honom för andra gången, men han vägrade acceptera det. Jag kontaktade telia för att få byta telefonnummer så att han inte skulle kunna kontakta mig. Men av någon anledning så registrerade de även det nya mobilnumret i mitt namn, så han hittade åt mig.
Jag bytte nummer igen, men det var för sent. Vi var på ett sjukhus med tio våningar, han jagade mig. Fick fast i mig och jag lyckades smita. Medan jag sprang tog jag upp min mobil och ringde till mina nära och kära, men alla jag ringde till bara skrattade åt mig, skrattade och sa att jag fick skylla mig själv.

31 oktober 2011
Jag hade fått tid hos min samtalsperson på kvinnofridsmottagningen. Jag mådde verkligen jätte dåligt. När jag kom dit satt det en man där som började prata med mig, han var konstig.
När min samtalsperson kom in i rummet förklarade hon att den mannen var psykolog och hon hade även med sig en annan som var läkare eller någonting sådant. Hon sa att hon hoppades innerligt att dessa personer också skulle hålla hårt på tystnadsplikten. Hon sa att de i vanliga fall inte brukar ta in dessa instanser, men att hon kände sig maktlös, att hon inte kunde hjälpa mig på egen hand.