Att välja partner


Ikväll såg vi en film vid namn "Something Borrowed", en väldigt fin romantisk komedi. Den manliga huvudrollsinnehavaren (som för övrigt påminner om en ung Tom Cruise) såg bra ut så man fick sig en liten crush för en stund. 

En annan film vi sett under tiden jag varit här hemma i Järvträsk är "Bad teacher". Inte lika klassisk och förutsägbar. Man blir inte kär i huvudkaraktärerna men jag tycker ändå att filmen var bra.
Den kvinnliga huvudrollen hade väldigt höga krav på sina män och framför allt en sak var väldigt viktig för henne - de skulle vara rika och se bra ut!

Det fick mig att tänka på hur jag själv kan tänka kring killar. Hur vissa saker är på min NO-list, och vissa saker på min YES-list. Däremot är jag bättre på att hitta NO's, och ibland saker som kanske i långa loppet inte skulle spela någon roll.
"Därför är män med hög inkomst mycket populära hos den vuxna kvinnan. En attraktiv man ska utstråla självsäkerhet och - åtminstone i fantasin - antas ta väl hand om familjen."*
Att någon inte har en säker inkomst eller lever hemma hos sina föräldrar utan att betala för sig eller planerar att flytta till någonting eget inom närmsta framtiden, får det att ringa varningsklockor hos mig. Till stor del tror jag att det beror på mitt ex, som inte hade någon egen ekonomi utan levde på min. Som efter väldigt kort tid såg mina pengar som våra pengar. Jag såg det inte som ett problem då, skyddslapparna satt för ögonen och jag var blåögd - jag litade på honom när han sa att han skulle skaffa ett jobb, att han skulle betala tillbaka allt och lite till.
Jag skulle dock inte vilja påstå att jag söker någon med hög inkomst. Vi har aldrig haft särskilt mycket pengar i våran familj, men ack så mycket kärlek vilket är mycket viktigare. Dock en inkomst, att inte behöva leva på någon annan, att ha så att man klarar sig.
Däremot finner jag det väldigt attraktivt med killar som har god kontakt med sin familj, precis som jag har god kontakt med min egen familj.

Jag läste i en artikel*: "Vi präglas av den miljö vi växer upp i och söker efter något vi känner igen."
Eller som Henrik Fexeus skriver i sin bok "Konsten att läsa tankar": "Människor tycker om de som är som de själva. Vem tycker vi bäst om i hela världen? Oss själva. Vem tycker vi näst bäst om? Någon som är som vi. Vi vill umgås med människor som är som vi, som ser världen på samma sätt som vi, som tycker om och ogillar samma saker som vi. En studie visar att vi helst också anställer dem som är som vi. Vi väljer våra närmaste vänner utifrån vilka som får oss att känna oss bekväma med att vara dem vi är. Och vem kan få oss att känna det bättre än någon som redan är som vi?"

Återigen artikeln*: "Så länge vi är unga och omgivna av många singlar kan vi ha höga krav och tillåta oss att vänta på den rätta. Medan man senare i livet tenderar att tumma på höga ideal. Många vänner har hunnit skaffat familj och det blir lätt att känna sig ensam. Längtan efter gemenskap och närhet blir viktigare än att finna den optimala partnern."
Jag har många gånger fått höra orden: "Du har för höga krav!" Många gånger sägs detta ord på ett skämtsamt sätt, men med viss tendens till sanning. Jag brukar alltid förneka detta påstående väldigt snabbt - jag har inte höga krav, jag hittar bara ingen som det skulle fungera med.

Kanske är man bättre på att tänka på vad man inte vill ha - på sin "NO-list", än det man faktiskt vill ha - sin "YES-list". Det är enklare att sätta ord på det man inte vill ha, men man kanske ska ta sig mer tid till att fundera på vad man faktiskt vill ha, vad som är viktigt. 

"Omvänt råder inte samma ideal. Istället tittar mannen hellre på utseendet. Forskning har visat att idealkvinnan har breda höfter och ett allmänt accepterat utseende. Det vill säga att hon ska inte sticka ut för mycket från mängden men ändå vara snygg.
- Men män värdesätter också att tjejen är snäll och pysslar om dem när de är sjuka, säger Dominika Peczynski. En ursnygg, yppig och glad sjuksköterska är troligen det optimala."*

Jag som funderat på att färga om mitt hår och än en gång göra lila så som jag har nu, bara förbättra. För att jag gillar att sticka ut ur mängden, att inte vara som alla andra, som man förväntas vara. Om man ska lita på denna artikel ska man kanske inte sticka ut så mycket? :p
Och en ursnygg, yppig och glad sjuksköterska, är jag inte det?! HAHAHA!

Nej nu ska jag avsluta detta inlägg och sova, imorgon är en dag den med.

* Källa: http://www.primavi.se/familj_relationer/artikel.cfm?newsID=1679&Att%20v%C3%A4lja%20partner

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0