Respons
Tack för all respons på senaste inlägget. Det värmer i hjärtat av era ord. Jag blir rörd av det ni skriver, hur ni bryr er. Jag blir även glad över er som hör av er, har blivit inspirerade av mina ord. Ni som varit med om liknande och vill prata om det, litar på mig och berättar för mig.
Mitt förra inlägg är det mest kommenterade på denna blogg, förmodligen det mest lästa också. Det är egentligen lite komiskt. När folk skriver om sin vardag och deras lyckliga liv, då är det inte så intressant att läsa. När man skriver om sådant som är dåligt.. Och desto hemskare det är desto mer vill vi veta, desto mer vill vi läsa.
"men på slutet på inlägget så skrev du att man kunde höra av sej om man varit me om liknande å kände igen sej, jag skämms på ett sätt lite över att säga de här men jag har varit med om likanande grejjer som du."
Att få sådan tillit från någon som man egentligen knappt känner, det känns stort för mig. På samma sätt som det känns bra som nu - en kompis frågade om jag kunde prata med en tjejkompis vars kille inte är bra. Även när problemet ligger hos någon annan litar de på att det kan hjälpa att prata med mig.
Jag har alltid sagt att jag vill kunna beröra med ord - att tankar ska väckas hos folk av det jag skriver - bra som dåliga. Kunna nå fram till människor med det jag skriver, och inte bara ha en blogg där folk kikar in och ögnar igenom det man skriver.
Jag jobbar mycket nu, men när jag är ledig gör jag ingenting. Jag sitter hemma, eller snarare ligger i sängen. Ibland kravlar jag mig upp och gör någonting - för att jag vet att jag borde. Men direkt jag kommer hem igen - apatiskt tillstånd i sängen.
Mina grabbar är då fina <3
Mitt förra inlägg är det mest kommenterade på denna blogg, förmodligen det mest lästa också. Det är egentligen lite komiskt. När folk skriver om sin vardag och deras lyckliga liv, då är det inte så intressant att läsa. När man skriver om sådant som är dåligt.. Och desto hemskare det är desto mer vill vi veta, desto mer vill vi läsa.
"men på slutet på inlägget så skrev du att man kunde höra av sej om man varit me om liknande å kände igen sej, jag skämms på ett sätt lite över att säga de här men jag har varit med om likanande grejjer som du."
Att få sådan tillit från någon som man egentligen knappt känner, det känns stort för mig. På samma sätt som det känns bra som nu - en kompis frågade om jag kunde prata med en tjejkompis vars kille inte är bra. Även när problemet ligger hos någon annan litar de på att det kan hjälpa att prata med mig.
Jag har alltid sagt att jag vill kunna beröra med ord - att tankar ska väckas hos folk av det jag skriver - bra som dåliga. Kunna nå fram till människor med det jag skriver, och inte bara ha en blogg där folk kikar in och ögnar igenom det man skriver.
Jag jobbar mycket nu, men när jag är ledig gör jag ingenting. Jag sitter hemma, eller snarare ligger i sängen. Ibland kravlar jag mig upp och gör någonting - för att jag vet att jag borde. Men direkt jag kommer hem igen - apatiskt tillstånd i sängen.
Mina grabbar är då fina <3
Kommentarer
Postat av: Erika
Jag tror du saknar att ha oss hos dig, vi ville ju alltid gör något :)
Postat av: mami
När man jobbar så mycket som du gör, så BEHÖVER man BARA VARA. Det är inte att vara apatisk utan att ladda batterierna. Dessutom med EDS så är det än viktigare att ge kroppen tid till återhämtning. Så känn inte att du inte gör nånting, för det gör du. Du ger kroppen möjlighet att hålla längre...
Älskar dig <3
Postat av: Miriam
Men gud, de var så lite så :) Världen måste varnas för sånna idioter, tur du är en av dom som kan göra de! ^^
Trackback
