Lussebullar och pepparkakor

Som mamma skrev på facebook "Ja, du är ju som din mor... Allt eller inget. Av eller på :) Finns inget däremellan ;)" I förrgår sov jag knappt nå, och när jag väl sov så var det orolig sömn. Inatt sov jag som en stock i 12 timmar! Nu inatt lär det bli lite igen.

Dagen som var hann jag städa och vara och köpa lite julsaker innan det kom folk hit kl19. Det var några av oss i fadder-/nolle grupp nr 2 som hade bestämt oss för att baka lite pepparkakor och lussebullar. Och jag säger som Tommy sa i slutet "det var roligare att baka än att äta." Fast det blev faktiskt gott också. Dessa människor är verkligen min lilla Umeå-familj. Vi har alltid så roligt tillsammans, och jag trivs så bra med varenda en! Det känns så bra när man har såna människor runtomkring en, människor som man mår bra av, som man känner sig trygg med.

Denna hänger nu i mitt fönster för att visa att grupp 2 finns i mitt hjärta ;)

Efter bakningen fick jag ett sms av Thomas, en förfrågan om att följa honom till max och äta nå mat. Eftersom jag inte ätit nå annat än lussebullar och pepparkakor under dagen kändes det som en bra idé. Thomas är en sån människa som verkligen är den ultimata vännen. Vi har alltid sjukt kul, vi kan spåra hur mycket som helst och gör vad många människor inte ens vågar göra när de är fulla - trots att vi är nyktra! Det kan även vara så lugnt och fint, vi kan sitta och prata om ganska djupa saker. Han är en sån som både lyssnar och ser - lyssnar på det man säger men ser vad man menar. Det är aldrig svårt eller jobbigt att umgås med honom, utan har alltid varit enkelt och lättsamt - sedan den dagen han tog på min stjärt. Det är faktiskt lite roligt hur vi började prata med varandra. Visserligen hade vi väl lagt märke till den andra eftersom att vi går i samma klass, men vi hade inte riktigt pratat förrän vi hade KTC tillsammans. Vi skulle öva på olika sprutor och sen slutade det med att han skulle ge mig en intramuskulär spruta i rumpmuskeln. Sen den dagen har vi egentligen haft rätt bra kontakt, det klickade direkt. Och samtidigt känns det som att våran vänskap växer och växer hela tiden!

Jag pratade med mamma idag (tekniskt sett igår) ett tag i telefon. Då insåg jag att det kanske finns de (därinblandat även hon) som verkligen tycker om det jag skriver i min blogg. Hon sa att hon "verkligen längtar tills jag ska skriva igen." Man blir så glad av att få höra att det man skriver verkligen ger någonting för någon annan. På samma sätt som att man blir glad när man verkligen känner att det man gör ger någonting! Som min syster Erika, jag märker verkligen att hon växer mellan gångerna jag träffar henne. Hon verkar gladare, är mer framåt och lyser!

En kompis skrev för ett tag sen när jag berättade att jag fått höra att jag är "öppen men ändå tillbakadragen" att - "jo, men det har alltid verkat som att du har en hemlighet som ingen annan vet." En hemlighet, jag? Speciellt på den tiden, då hade jag väl ingen hemlighet? Ingen särskild som jag kommer på nu iaf. Nu däremot finns det väl saker jag inte berättar för alla, och jag tror att det tär lite på relationer - åtminstone de nära relationer man har. När man inte vet allt om en annan kan skämt bli helt felplacerade, och man har inte alltid full förståelse över varför man är som man är. När man känner att man har en bra relation till någon, känns det alltid som att den växer sig starkare när man berättar alla "fel och problem" man har - när man visar sig mänsklig. Ingen är perfekt, alla har vi något som tynger oss i bagaget. När man då delger varandra av det man bär på, så lättar bördan och man kommer varandra närmare. Det är åtminstone vad jag tror.

Lärde mig ett nytt ord ikväll, muka. "muka = krama ihjäl typ." Och jag får höra att jag pratar "inlandsmål", det där hade då jag aldrig hört kan jag ju säga! Nej nu närmar sig klockan 4, så jag tror att det är dags att sova?

Kommentarer
Postat av: mami

nu måste jag har en ALLVARLIGT snack med Thomas. För han säger att det alltid är DU som lurar iväg honom på max för att äta och eftersom han har "så dålig karaktär" så kan han ju inte motstå att äta han heller.... hahaha....



Kul att ni hade kul. Lyckades du med julpyntandet?

Strykjärnet? kom det fram?

JA, jag ÄLSKAR ATT LÄSA DIN BLOGG!!!!

Mera, mera, mera,



Du är ju en del av mitt ALLT, så det är ju inte så konstigt!

Älskar dig, ska nog inte ringa än och väck dig då, med andra ord...

Puss

2010-12-01 @ 09:44:51
URL: http://annasdrom.blogg.se/
Postat av: camilla

Men shitt sofia skriv int se långa inlägg! man ork ju int läs hela, i alla fall int ja

2010-12-01 @ 15:46:28
URL: http://gargnesarn.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0