Sexuellt ofredande
Jag har fortfarande kvar min svarta mapp, eller rättare sagt jag har två. En verklig svart mapp med papper som har med honom att göra och en på datorn, där jag samlat dokument som har med honom att göra.
Jag har redan berättat för er om våldtäkten, något som berörde många av er. Jag tänkte nu berätta om en annan av punkterna han blev anmäld för, och vad han gjorde mot mig för att bli anmäld för just det. Punkten jag talar om är "Sexuellt ofredande".
Egentligen var detta det första som hände, innan ens den psykiska misshandeln började. Och hur det hela började har jag aldrig berättat för någon, berättade det inte ens för polisen för att jag tyckte att det var irrelevant gentemot allt annat. Dessutom skämdes jag nog lite. När det börjar på detta sätt, varför stannar jag då hos honom, varför inleder jag ett förhållande med honom? Well, det gamla vanliga: "Jag lovar det ska aldrig hända igen", "Jag trodde du ville" osv. Detta löfte om att inte göra om det, eller någonting liknande höll han faktiskt.. ett tag.
Jag känner mig inte riktigt trygg att duscha med en annan människa, och det har sina anledningar även om jag har förnekat denna händelse. Jag har inte ens berättat om den för gruppen eller hon jag brukar gå och samtala med, jag berättade inte om det för polisen och har inte berättat om det för någon vän, åtminstone inte vad jag kan minnas.
Jag ville inte berätta, för att det var ju mitt eget fel att det hände? Det var väldigt mycket både skuld och skam efter denna händelse. Kanske var det redan då han vann makten över mig?
Det var innan vi ens kallade oss ett par, eftersom att jag var väldigt skeptisk om jag verkligen ville vara tillsammans med honom till en början. Det hände sig i alla fall så att vi skulle duscha tillsammans, för det kan ju som vara mysigt även om det inte behöver leda till sex.
"Kan jag inte få trycka in den?"
Jag har redan berättat för er om våldtäkten, något som berörde många av er. Jag tänkte nu berätta om en annan av punkterna han blev anmäld för, och vad han gjorde mot mig för att bli anmäld för just det. Punkten jag talar om är "Sexuellt ofredande".
Egentligen var detta det första som hände, innan ens den psykiska misshandeln började. Och hur det hela började har jag aldrig berättat för någon, berättade det inte ens för polisen för att jag tyckte att det var irrelevant gentemot allt annat. Dessutom skämdes jag nog lite. När det börjar på detta sätt, varför stannar jag då hos honom, varför inleder jag ett förhållande med honom? Well, det gamla vanliga: "Jag lovar det ska aldrig hända igen", "Jag trodde du ville" osv. Detta löfte om att inte göra om det, eller någonting liknande höll han faktiskt.. ett tag.
Jag känner mig inte riktigt trygg att duscha med en annan människa, och det har sina anledningar även om jag har förnekat denna händelse. Jag har inte ens berättat om den för gruppen eller hon jag brukar gå och samtala med, jag berättade inte om det för polisen och har inte berättat om det för någon vän, åtminstone inte vad jag kan minnas.
Jag ville inte berätta, för att det var ju mitt eget fel att det hände? Det var väldigt mycket både skuld och skam efter denna händelse. Kanske var det redan då han vann makten över mig?
Det var innan vi ens kallade oss ett par, eftersom att jag var väldigt skeptisk om jag verkligen ville vara tillsammans med honom till en början. Det hände sig i alla fall så att vi skulle duscha tillsammans, för det kan ju som vara mysigt även om det inte behöver leda till sex.
"Kan jag inte få trycka in den?"
"Nej."
"Men, bara lite?"
"Nej."
"Men om jag bara trycker in den och sedan drar ut direkt."
*suck*
Sista gången sa jag inte nej, men jag sa inte heller ja. Jag orkade bara inte upprepa mig och antog att han förstod min vilja. Vi hånglade lite och helt plötsligt känner jag hur han trycker in den innan jag hinner reagera. Jag tar tag i hans höfter och trycker ut honom nästan omedelbart, och då har jag sagg på magen, på benen, på fötterna.
Jag sköljde genast bort allt men kände mig ändå smutsig. Kort därefter ansåg jag mig färdigduschad, jag ville inte stå där naken med honom. När jag gick ur duschen och började torka mig såg jag att jag hade kvar sagg på fötterna.
Äcklig, smutsig.
I och med att jag sedan blev tillsammans med honom kände jag nog för mycket skuld och skam för att berätta om denna händelse. Dels kände jag mig själv äcklig, och dels kände jag att "jag fick skylla mig själv" eftersom att jag utvecklat någonting med honom efter denna händelse.
Så vitt jag kan minnas var det därefter lugnt på den fronten ett tag, inget snuskande mot min vilja. Men efter nyår, efter att jag tog honom tillbaka började det. Jag var som tidigare nämnt väldigt off på det sexuella planet efter nyår, trots att jag själv inte kunde minnas eller förstå varför.
Det började då att te sig så att för jämnan vaknade jag på natten av att han tog på mig, oftast mellan benen. Jag vaknade dock varje gång, efter nyår sov jag aldrig så djupt så han hann aldrig längre. Jag påtalade för honom gång på gång att jag inte gillade när han gjorde så. När jag tog upp detta med honom på dagtid beklagade han sin otänksamhet och bad om ursäkt, lovade att det inte skulle ske igen.
Men det skedde igen. Gång på gång på gång.. Sista tiden vi var tillsammans var det allt oftare, helt på slutet var det varje natt.
I slutet av vårat förhållande kände jag inte heller något behov av att duscha med honom. Jag kom med bortförklaringar att jag skulle duscha själv, försökte oftast göra det på morgonen innan jag skulle jobba, innan han vaknat. Eller så tvättade jag bara håret i handfatet. Eller så hade jag väldigt bråttom så hade inte tid att duscha tillsammans med honom.
Till sist en dag hade jag ingen anledning att inte duscha med honom. Han var dessutom väldigt irriterad och kände sig dissade eftersom att jag aldrig ville göra just det - duscha med honom. Jag tänkte att - fine, det spelar väl ingen roll om jag låter honom duscha med mig nu.
Jag kom att få ångra detta, inte för att det egentligen var en sådan allvarlig händelse i sig, utan snarare för att det fick mig att återigen känna mig själv smutsig, äcklig. Även kränkt för den delen, väldigt kränkt. Som att jag inte var värd någonting, att jag var ett objekt.
Jag sköljde ur schampo eller balsam ur håret när jag kände hur han greppade tag om mitt ena bröst. Jag brydde mig inte särskilt mycket, orkade inte bry mig utan fortsatte skölja. När jag öppnade ögonen hade han gjort det igen, det var sagg över mig. Han hade dragit en tvär-runk, och jag hann aldrig ens förstå att han började med det, utan helt plötsligt hade han bara kommit.
Denna händelse berättade jag om för polisen, och de ansåg den som allvarlig, att det inte var okej att behandla någon så.
Det började och slutade på nästan samma sätt. Trots att jag stod i duschen båda gångerna fick han mig att känna mig smutsig, äcklig.. Och framför allt kränkt och inte värd någonting. Han fick mig att känna som att han ägde min kropp och inte jag, att han bestämde över den och inte jag..
Det är drygt ett år sedan, men jag har fortfarande svårt att duscha med någon, att vara naken inför någon.
"Men, bara lite?"
"Nej."
"Men om jag bara trycker in den och sedan drar ut direkt."
*suck*
Sista gången sa jag inte nej, men jag sa inte heller ja. Jag orkade bara inte upprepa mig och antog att han förstod min vilja. Vi hånglade lite och helt plötsligt känner jag hur han trycker in den innan jag hinner reagera. Jag tar tag i hans höfter och trycker ut honom nästan omedelbart, och då har jag sagg på magen, på benen, på fötterna.
Jag sköljde genast bort allt men kände mig ändå smutsig. Kort därefter ansåg jag mig färdigduschad, jag ville inte stå där naken med honom. När jag gick ur duschen och började torka mig såg jag att jag hade kvar sagg på fötterna.
Äcklig, smutsig.
I och med att jag sedan blev tillsammans med honom kände jag nog för mycket skuld och skam för att berätta om denna händelse. Dels kände jag mig själv äcklig, och dels kände jag att "jag fick skylla mig själv" eftersom att jag utvecklat någonting med honom efter denna händelse.
Så vitt jag kan minnas var det därefter lugnt på den fronten ett tag, inget snuskande mot min vilja. Men efter nyår, efter att jag tog honom tillbaka började det. Jag var som tidigare nämnt väldigt off på det sexuella planet efter nyår, trots att jag själv inte kunde minnas eller förstå varför.
Det började då att te sig så att för jämnan vaknade jag på natten av att han tog på mig, oftast mellan benen. Jag vaknade dock varje gång, efter nyår sov jag aldrig så djupt så han hann aldrig längre. Jag påtalade för honom gång på gång att jag inte gillade när han gjorde så. När jag tog upp detta med honom på dagtid beklagade han sin otänksamhet och bad om ursäkt, lovade att det inte skulle ske igen.
Men det skedde igen. Gång på gång på gång.. Sista tiden vi var tillsammans var det allt oftare, helt på slutet var det varje natt.
I slutet av vårat förhållande kände jag inte heller något behov av att duscha med honom. Jag kom med bortförklaringar att jag skulle duscha själv, försökte oftast göra det på morgonen innan jag skulle jobba, innan han vaknat. Eller så tvättade jag bara håret i handfatet. Eller så hade jag väldigt bråttom så hade inte tid att duscha tillsammans med honom.
Till sist en dag hade jag ingen anledning att inte duscha med honom. Han var dessutom väldigt irriterad och kände sig dissade eftersom att jag aldrig ville göra just det - duscha med honom. Jag tänkte att - fine, det spelar väl ingen roll om jag låter honom duscha med mig nu.
Jag kom att få ångra detta, inte för att det egentligen var en sådan allvarlig händelse i sig, utan snarare för att det fick mig att återigen känna mig själv smutsig, äcklig. Även kränkt för den delen, väldigt kränkt. Som att jag inte var värd någonting, att jag var ett objekt.
Jag sköljde ur schampo eller balsam ur håret när jag kände hur han greppade tag om mitt ena bröst. Jag brydde mig inte särskilt mycket, orkade inte bry mig utan fortsatte skölja. När jag öppnade ögonen hade han gjort det igen, det var sagg över mig. Han hade dragit en tvär-runk, och jag hann aldrig ens förstå att han började med det, utan helt plötsligt hade han bara kommit.
Denna händelse berättade jag om för polisen, och de ansåg den som allvarlig, att det inte var okej att behandla någon så.
Det började och slutade på nästan samma sätt. Trots att jag stod i duschen båda gångerna fick han mig att känna mig smutsig, äcklig.. Och framför allt kränkt och inte värd någonting. Han fick mig att känna som att han ägde min kropp och inte jag, att han bestämde över den och inte jag..
Det är drygt ett år sedan, men jag har fortfarande svårt att duscha med någon, att vara naken inför någon.
Kommentarer
Postat av: mami
Största grunden till din känsla var nog att ert förhållande aldrig byggde på kärlek från din sida utan skam och rädsla.
Den dagen du finner "kärlek" så kommer du inte ha de känslorna för då är kärleken grunden och ömsesidig respekt!
Kom ihåg det härefter, han må ha "ägt" din kropp, men din själ kom han aldrig åt! Så säg bara i din inre; Släng dig i ..... du har ingen makt över min kropp längre och själen hade du aldrig enbart min rädsla... och den har jag kastat ut med alla andra sopor som du efterlämnade...
<3
Postat av: Fia
Jag säger som Anna.. Han har igen makt över dig längre, och jag är stolt över dig för att du var stark nog att ta dig ur det! Och du är värd så mycket mycket mycket mer, och även om det är svårt, när du väl träffar någon så kommer du känna att det är kärlek. Så mycket mer än han gav dig.. Och då kommer du inte känna skam eller rädsla!
:) <3
Trackback
