ninasofiaeklund

Jag känner inte längre lika stort behov av dessa möten på Kvinnofridsmottagningen, men emellanåt är det fantastiskt skönt att få ha dem. Gå dit och prata av sig lite, tankar som man inte visste att man har kommer fram.

Dels pratade vi om min smink-historia och hur jag reagerade på klassfesten. Hon sa att förmodligen var det så att när jag tänka på hur det varit för mig förr så gick jag även tillbaka i känslorna och fick samma känslor som jag hade då. Därför blev det för mycket med folk, och därför kände jag ett starkt behov av att få sitta ensam på golvet (som jag alltid gjorde förr på raster, dock då vid ett element).
Hon sa även att så länge det inte förhindrar mig i min vardag så ser hon inga problem med att jag sminkar mig, och det gör inte jag heller.

"En annan utgångspunkt är att individens livshistoria, särskilt de första åren, har stor betydelse för den vuxna människans liv. I psykodynamisk psykoterapi arbetar man därför delvis med att bearbeta relationer, upplevelser och minnen från klientens tidiga livshistoria och att i ljuset av denna tolka och förstå klientens liv här och nu, med allt vad det innebär av relationer, känslor och livsmönster. Man kan säga att man använder ”då” för att bättre förstå och förändra ”nu”." Källa: http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=36&Psykodynamisk+psykoterapi

Hon sa att det verkar som jag kör lite egen psykodynamisk terapi, att jag går tillbaka i tiden och får då de känslor som när saker hände.
Vi pratade även mycket om sex, och hon ritade en illustrerande bild över hur jag tänker kring detta.

Jag har inga problem att göra allt förutom sex, men jag har bestämt mig för att sex är innanför muren. Att då denna gräns har passerats mot min vilja tidigare gör att väggen har blivit ännu tjockare än vad den var förr. Allt som är runtomkring denna mur, hur nära sex det än är, det är inga problem. Det är bara regelrätt sex som jag har placerat innanför murarna.
Murarna kommer inte att gå att riva helt på en gång, utan de kommer med trygghet och tillit att kunna öppna en dörr.
Att igår prata om sex fick mig att väldigt många gånger säga ordet äcklig, för det var så jag kände mig efteråt - äcklig. Egentligen är det inte själva tanken på sex som är jobbigast, utan det är tanken på efteråt som får äcklighetskänslan att starta. 
Kanske även här för att jag går tillbaka i tiden till tidigare händelser med tidigare känslor. Vilket gör att liknande händelser blir förknippade med samma känslor.

Sedan pratade vi om att jag jobbar mycket emellanåt, och hon tipsade om att jag kunde bestämma mig i början av varje månad hur många pass jag MAX för arbeta. Men detta kändes inte alls som ett alternativ, eftersom det är så olika hur mycket jag har tid att jobba, och jag vill kunna ha möjlighet att jobba när jag har tid.
Denna månad blir dock betydligt lugnare än förra, eftersom jag redan nu har planer för de flesta av dagarna.