Möte 14, fyra papper

Igår när jag kom till mötet var vi endast 2 stycken första nästan 45 minuterna. Vi brukar börja varje möte med avslappningsövning, men denna gång började vi med att bluetooth'a. En kvinna där hade en sms signal som vi andra ville ha - "Sms, för dig som inte vågar prata."

Efter nästan 45 minuter droppade den tredje deltagaren in, och just därefter den fjärde. Det är så fruktansvärt roligt att se vilken skillnad det är på alla. Jag vet att jag sagt det förr, men jag säger det igen. Som igår när den äldsta utav oss kom in där lite senare, hon sken som en sol, hon skrattade så mycket - och hennes skratt smittar verkligen av sig.

Den teori vi igår hann gå igenom eller prata kring var fyra olika papper som vi fick med oss hem. Papper med olika frågor och ställningstaganden.

Att komma ur ett destruktivt förhållande
Psykisk misshandel är skadligt och bryter ner dig.
Att utvärdera situationen:

Några frågor till dig, för att du lättare ska kunna bestämma dig:
1. Är han en bra vän till dig?
2. Gör han dig glad och lycklig?
3. Känner du dig trygg, uppskattad och värdesatt då du är med honom?
4. Respekterar och älskar han dig som du är?
5. Tycker du om dig själv och känner du självrespelt då du är med honom?
6. Tar han fram dina bästa sidor?
7. Uppmuntrar han dig att utvecklas och gläds han med din framgång?
8. Har ni en gemensam framtidsplan?
9. Ser du framemot att åldras med honom?
10. Om du hade några månaders kvar att leva, skulle du vilja tillbringa den tiden med honom?
Fundera på svaren. Vad säger de dig om ert förhållande? Vill du vara kvar i det?
Kan han ändra på sig?
Forskning visar att det är mycket sällan en man med ovanstående beteende blir annorlunda förutom på ett sätt: Misshandeln brukar ofta bli allt grövre med tiden.


Jag läste frågorna på pappret och funderade lite på hur jag skulle ha svarat på dessa frågor då. Jag hade ärligt kunnat svara ja på de flesta frågor här. Men då fick vi frågan, om vi skulle lägga till alltid/jämt på dessa frågor som t.ex. gör han dig alltid lycklig eller känner du dig alltid trygg med honom? Då skulle svaret vara nej.

För det var alltid så, antingen eller - svart eller vitt. Man var inte ofta "grå", att det bara var normalt - varken bra eller dåligt. Det var verkligen alltid antingen toppen eller botten.
Precis som mitt humör och mående nu för tiden är. Antingen toppen eller botten. Har jag verkligen blivit så färgad av hans beteendemönster att mitt mående växlar mellan toppen eller botten. En bergochdalbana helt enkelt.
När det är toppen är jag så glad och positiv, studsar nästan omkring och allt känns så enkelt. När det är botten känns allt meningslöst, jag stänger då in mig och umgås inte med folk. Sitter mest som ett apatiskt mähä och väntar på att känslan ska gå över.

På det andra pappret stod det:
Vad har jag själv saknar i mitt/mina förhållanden? Vad har jag avstått från/valt bort...
Hur vill jag att "min partner" ska vara?
Vad bör jag vara vaksam för i ett nytt förhållande, hur ser jag om det är detruktivt?
Vad är det viktiga för att jag ska må bra i förhållande till min partner?


Man kan ofta beskriva vad man inte vill att ens partner ska ha för egenskaper och sådant. Men att berätta vad det riktigt är man vill ha egenltigen? Det kan jag inte göra på rak arm om jag ska vara riktigt ärlig. Det är kanske det som är problemet, det som får mig att vara "kräsen". Jag vet vad jag inte vill ha, och ser jag något av det jag inte vill ha hos någon kille då placerar jag honom i vänskapsfacket. 
Vad är det jag vill ha, hur vill jag att han ska vara? 

Tredje pappret.
16 varningstecken
1. Är angelägen om att snabbt etablera ett fast förhållande.
2. Är svartsjuk och kontrollerande.
3. Försöker att kontrollera alla delat av ditt liv och strävar mot en symbiotisk relation.
4. Har orealistiska förväntningar på dig och förhållandet.
5. Isolerar dig från vänner och familj.
6. Anklagar dig för egna problem och misstag.
7. Gör andra ansvariga för egna känslor.
8. Påstår att han har lätt att bli känslomässigt sårad.
9. Är  grym mot djur och barn.
10. Använder sig av "lekfullt" tvång under sexualakten.
11. Skriker och kallar dig för fula ord.
12. Har plötsliga humörsvängningar.
13. Har en rigid (fastlåst) syn på könsroller.
14. Har utsatt andra för våld eller har själv blivit utsatt under sin uppväxt.
15. Hotar med våld.
16. Hotar att avslöja personlig eller negativ information om dig till din familj eller din arbetsplats.


Han passar egentligen in på de flesta av dessa punkter, förutom att han inte hade någon fast syn på könsroller. Det var ofta han som lagade mat. Vi hjälptes åt att tvätta. Men de övriga - mer eller mindre stämmer de in.
Hade han fått bestämma hade vi officiellt etablerat ett förhållande mycket snabbare - framför allt ändrat status på facebook (det var en väldigt big deal för honom). Men fastän det började som vänskap från min sida så fanns han ju egentligen där som en fast punkt väldigt tidigt.
När jag läste "symbiotisk relation" var jag tvungen att fråga ledarna vad det riktigt betyder. Jag fick förklaringen att helt enkelt leva samma liv, ha samma umgängeskretsar, göra allt tillsammans. Och det strävade han verkligen efter. Det var inte mycket i mitt liv som inte var hans liv och vice versa. Visserligen gick vi till olika arbetsplatser, men när det kommer till vänner hade vi i princip samma. Vissa av mina vänner gillade han inte och det var han inte sen med att påpeka. Speciellt om det var en snygg kille, när de umgicks verkade han tycka om min killkompis, men efter åt spottade han galla på honom. Isolerande helt enkelt. Sakta men säkert började jag ju hålla mig borta från dem han inte gillade att jag umgicks med. Dock fick han mig aldrig att säga upp kontakten med min familj, fastän han många gånger påtalade hur konstiga de är - speciellt mamma. Bara för att mamma hade en åsikt om saker och fick mig ibland att tänka efter.
Och när han hade problem, eller gjorde fel - då var det mitt fel.
"Hade du gett mig mer sex hade jag inte behövt kolla på porrfilmer." 
"Hade du inte umgåtts med så mycket killar hade jag inte varit svartsjuk och hade inte behövt röka på för att lugna ner mig."
Osvosv...

Det fjärde pappret.
Sund kärlek innehåller (och innehåller inte).
Trygghet - att du kan räkna med stöd och en trygg famn och inte behöva vara rädd för att få stå helt ensam.
Säkerhet - att du kan räkna med honom och inte ska behöva  känna dig rädd för hur han ska reagera, att han kommer att ta hårt i dig, knuffa dig, trycka ner dig, slå dig, skrika åt dig eller utsätta dig för annan form av vanmakt.
Omsorg - att du ska känna att den du är tillsammans med är lika mån om att ni ska ha det lika bra i relationen.
Respekt - att du aldrig ska behöva behandlas på så sätt att han sätter dig på undantag eller skriker fula saker åt dig.
God vänskap - att du inte ska känna att ser dig som sin vän och behandlar dig som det, ålltså inte vara misstänksam och se dig som en fiende.
Empati - även om han själv inte är i samma situation som du och inte gå i dina skor, så har han möjlighet att sätta sig in i att du har det svårt istället för att vara kall och förstående.
Stabilitet - du ska inte behöva känna att den du är tillsammans med säger en sak för att handla helt tvärtemot.
Uppskattning - du ska känna att den du är tillsammans med är glad att vara tillsammans med en fin tjej/kvinna som du, att han lyfter upp dina goda sidor istället för att håna/förlöjliga och klanka ner på dig. Han ska känna sig stolt över dig.
Acceptans - att han inte kräver det omöjliga av dig och sätter upp högre krav på dig än vad han själv kan leva upp till. Att han inte ägnar sin tid till att döma dig.
Frihet - att du har rätt att röra dig i livet. Ingen människa har rätt att begränsa dig så att du känner att du inte kan fortsätta ditt sociala liv. Du har rätt att umgås med dina vänner, du har rätt att använda din mobiltelefon, du har rätt att använda din dator osv. Självklart har du också rätt att röra dig i ert hem som du vill, du får resa dig upp från ett rum som han är i för att gå in till ett annat - du behöver inte be honom om lov! Du är lika fri i ditt rörelsemönster som han är.
Bekräftelse - alla människor behöver bekräftelse så låt honom inte tro att det är något fult och sära åt dig att du kräver för mycket. I en sund relation ger man varandra ofta bekräftelse och det kommer naturligt eftersom man vill säga ja och lyfta fram den man älskar och är rädd om.
Öppen kommunikation - du ska våga berätta saker för den du är tillsammans med utan att vara rädd för att han ska döma dig, anklaga dig, skrika åt dig, slå dig eller på annat sätt straffa dig.
Lika värderingar - om den du är tillsammans med tycker att det är viktigare med status, pengar och göra roliga saker som måste kosta än att ha det bra när du t.ex. har en svår period i livet där du inte har gott om pengar. Då visar han vad han värdesätter högst. Tyvärr är det inte dig och er, utan sig själv och sina egna behov. Han förlorar dig hellre än att han låter sin egna behov stå tillbaka för en tid.
Sex som är ömsesidig njutning - du ska känna att han är rädd om dig, att han inte bara tänker på att själv få tillfredsställelse för att sedan lämna dig. Du ska heller aldrig behöva känna dig tvingad till att ha sex - en sund man vill inte och har inte sex med en kvinna om hon inte vill.
Jämlikhet - att det som gäller för dig gäller också för honom, att det som gäller för honom gäller också för dig.


Ja tack!

Någonting annat vi började prata om under fikarasten var Ehlers-Danlos Syndrom (EDS), eftersom att jag inte är ensam i gruppen att ha denna sjukdom. Vi fick frågan hur man kan se det på barn att de kanske har EDS. Vi började räkna på saker: Att man ofta vrikar fötterna utan att det händer "alltför mycket", att man lätt får blåmärken, att småsår tar lång tid att läka osv. Sen sa den andra med EDS - "Barn med EDS ses oftast som väldigt lugna. De kan ibland bli utanför eftersom att det ofta sitter och tittar på när de andra barnen lekte." Jahaa?! Är det kanske därför jag var som jag var när jag var liten? Var det därför jag hellre gick och höll fröken i handen än att leka med de andra barnen på rasterna? Var det därför jag satt kvar vid bordet och lyssnade på de vuxnas prat istället för att leka med mina jämnåriga? Jag har alltid fått höra att jag är lill-gammal, men kan det bero på EDS'en?

Nästa vecka efter mötet ska vi alla till mig och äta tacos. Umgås utanför de fyra väggar vi annars är mellan. Jag ser verkligen framemot detta! "Vad kul att någon styr upp sådant här." Jag gillar ju som att styra upp, så jag gör det så gärna! :)

Nu har det här inlägget tagit tre dagar att skriva så nu äntligen ska jag publicera det! ;)

Kommentarer
Postat av: Therese

Hur yttrar sig EDS hos dig?



Jag la till dig på bloglovin så att jag hittar tillbaka :)

2011-04-23 @ 14:41:16
URL: http://kamtroll.blogg.se/
Postat av: mami

Jag är stolt över att jag "var" en jobbig mamma som "lade" mig i och inte tillät honom isolera dig helt ifrån oss. Jag är tacksam över att du vuxit upp och sett ett sunt förhållande mellan dina föräldrar.

Även om vi naturligtvis har haft våra upp och nergångar när vi inte varit i fas i våra utvecklingar.

Ang. EDS.en Ja? jag var ju också "lillgammal" precis som dina systrar. Jag har mer tänkt att det varit miljön, men visst kan det ha varit de eländiga generna?! Men EDS.en är ju inte bara av ondo. Den ger oss en ovanligt snabbtänkt hjärna och kreativitet, vilket kanske är därför det är så många kända författare från våran EDS-gren =)



Älskar dig prinsessa <3

2011-04-23 @ 17:22:49
URL: http://annasdrom.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0