Stöldvåg på Iksu

En stöldvåg har drabbat Iksu sports omklädningsrum. Tjuvar har ostört kunnat klippa upp låsen och rensa skåpen på värdesaker. De drabbade har bara polisen och sitt försäkringsbolag att vända sig till, Iksu säger sig inte ha något ansvar för värdesakerna i skåpen.

Margareta Ericsson Lif, vd och sportchef för Iksu är väl medveten om stölderna som har varit ett problem under en längre tid, men honsäger att det går i vågor,
De senaste två veckorna har det inträffat allt oftare, Under den perioden känner hon till åtminstone åtta olika fall där deras kunder blivit bestulna medan de tränar.
- Tjuvarna låser in sig i omklädningsrummet, knipsar låset, tar det som finns av värde, sätter sedan ihop låset så att det ser helt ut och smiter iväg, berättar Margareta Ericsson Lif.

Dörren var låst
Precis det råkade Sofia Eklund och en av hennes vänner ut för.
- Vi hade bytt om i Las Palmas, ett av de mindre omklädningsrummen vid beachvolleyplanen, och låst in våra saker. När en av mina kompisar som varit sen skulle byta om var dörren till omklädningsrummet låst, säger hon.
En stund senare såg de en tjej och en kille komma ut från de tidigare låsta omklädningsrummet.
- Vi misstänkte aldrig att de hade varit där inne och knipsat upp lås. Snarare trodde vi att de hittat på något annat tillsammans i omklädningsrummet, om du förstår vad jag menar, säger Sofia Eklund.
När Sofia hade tränat klart och skulle bya om märkte hon att hennes lås var borta från skåpet och en klocka och kontater saknades.
- Alla småpengar var också borta så det var några riktigt giriga ena som knipsat upp låset, säger hon.

Fritt spelrum
Även en kompis till henne hade blivit utsatt, fast i herrarnas omklädningsrum, men han hade inga värdesaker i skåpet.
- Jag förstår att de inte kan ha övervakningskameror i omklädningsrummen, men hade det funnits utanför i korridoren så hade vi kunnat identifiera killen och tjejen som vi misstänkte. Framför allt, varför kan man låsa omklädningsrummen inifrån? Det ger tjuvarna fritt spelrum, säger Sofia Eklund som numera tar med sig alla sina saker när hon spelar beachvolleyboll.

Kameratillstånd
Iksu säger att de ska ta bort låsvreden på insidan som tidigare funnits där för att städpersonalen ska kunna låsa medan de arbetar. De funderar också på att önska om tillstånd för kameraövervakning i korridoren.
- Kameror har diskuterats sedan lågt före min tid. Det är en fråga om integritet, personligen kan jag tycka att det är mycket mer kränkande att bli bestulen medan du tränar än att bli övervakad av kameror. Vi ska diskutera kamerafrågan på styrelsemötet på måndag, säger Margareta Ericsson Lif.


- Varför kan man låsta omklädningsrummen inifrån? frågar sig Sofia Eklund efter hennes lås blev uppklippt på Iksu sport. Tjuvarna kunde ostört stjäla värdesakerna hon förvarade i skåpet.

http://vk.se/Article.jsp?article=454019



I dagens tidning (VK) går detta att läsa.

Topmodels?

Nu har vi fotat, och många bilder blev det!



Photo session with Jonny

Igår var jag med Jonny, han hade med sig sin hightech kamera och vi gick en sväng till lekparken och tog bilder. Det är faktiskt fantastiskt roligt :)











Well, vi tog 773 bilder, så det är svårt att visa alla man vill visa! :)

EDS

Jag fick frågan "Hur yttrar sig EDS hos dig?" Jag tycker att detta är en väldigt svår fråga att svara på, med tanke på att det är så mycket "småsaker" som blivit ens vardag.

Först tänkte jag berätta lite vad EDS är för någonting, eftersom att det inte är alla som vet det. Bara igår när jag var med Jonny fick jag reda på att han inte visste att jag hade en sjukdom. Han har ibland när vi umgåtts påpekat att jag är överrörlig så jag har som fått för sig att han vetat att jag har EDS.

Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är en medfödd bindvävssjukdom som påverkar framför
allt leder, ligament, hud och blodkärl. De vanligaste symtomen är överrörliga leder,
skör och övertöjbar hud, kronisk värk och smärtor. Det kan ofta vara svårt att få
en klar diagnos.
Källa: http://www.ehlers-danlos.se/

Det finns olika typer av EDS och jag har överrörlighetstypen. Jag har väldigt överrörliga leder och kan böja mig lite överallt och hursomhelst. Jag får lätt blåmärken och småsår tar lång tid på sig att läka.
Eftersom att jag är född med detta och det succesivt blivit värre så har jag som ändå vant mig med tiden - som en slags normalisering. Visst har jag ont och det känns av, men jag tar ingen medicin mot smärtan.


Ryggen går att böja..


Fingrarna går att böja..

Att sova en hel natt minns jag inte om jag någonsin gjort.  Nu för tiden vaknar jag oftast ungefär varannan timme och måste snurra på mig eftersom att det gör ont att ligga på ett sätt för länge. Ibland, när jag är för utmattad, vaknar jag inte lika ofta och då kan det ibland göra fruktansvärt ont när man vaknar. Häromnatten sov jag alldeles för bra så när jag väl vaknade upp var jag alldeles svettig, bara för att det gjorde ont. Men detta är någonting jag alltid har haft, jag är som van.

När jag jobbar/har praktik däremot kan jag faktiskt tycka att det kan vara väldigt jobbigt. Just att stå upp för länge blir för statiskt, och då kan jag bli alldeles svimfärdig. Första gången jag svimmade var när vi gick Lucia, jag hade då ingen diagnos och alla skyllde på att jag fått för lite syre på grund utav alla ljus runtomkring oss. För mig kändes det aldrig som det var syrebristen som fått mig att svimma, men jag hade ingen annan förklaring så accepterade den som var.
En annan gång på Lucia var jag nära att svimma. Vi hade en stor plansch framför oss bredvid körledaren med texterna, men efter ett tag såg jag inte alls texten. Svetten började klättra längs ryggraden och jag viskade till min kompis som stod bredvid "Jag ser inte texten.." Hon kollade på mig med stora ögon och svarade "Du är alldeles vit i ansiktet!" Jag blåste då ut ljuset och gick ut mitt under framträdandet, jag orkade verkligen inte stå.
En gång har jag svimmat helt på jobbet. Det var när jag jobbade i Boliden och man står väldigt mycket första timmarna man jobbar. Jag kände hur svetten kom krypande längs ryggraden och hur jag blev illamående. Jag ville dock inte vara till besvär så jag kämpade vidare med den boende som vi skulle byta blöja på. Efteråt satte jag mig på en stol och hängde lite med huvudet. Övrig personal sa att jag var blek och frågade om jag skulle fara hem. Jag sa bara att det går nog över snart. Jag gick till toan och låste dörren, sen vaknade jag upp på golvet. Jag tror inte att jag var borta så länge, för de hann då inte börja sakna mig. Det gick bra den gången.
Annars händer det ibland att jag är nära att svimma. Jag har lärt mig att känna igen känslan när det är nära och då brukar det hjälpa att bara sätta sig ner en liten stund, kanske hänga med huvudet mot golvet litegrann.

Även min mor har EDS och hon skriver mycket om sitt liv med EDS i sin blogg: http://annasdrom.blogg.se/ . Hon har beskrivit hur det känns som hon går i sirap. För en vanlig människa kommer det sig naturligt att gå framåt, när man tar första steget följer resterande steg med. För henne måste hon tänka varje steg, för att varje steg är som att gå i sirap.
Jag har börjat mer och mer förstå hur hon menar eftersom att jag har börjat känna likadant uppför i trappor. Det är så tungt, även om det inte är många trappsteg. Det är som sirap.. Och det är framför allt i knäna det känns.

Jag har alltid sagt att det är ryggen som smärtar värst. Förut kunde jag själv knäcka hela ryggen och efteråt kändes det rätt bra. Idag kan jag inte ens knäcka den överhuvudtaget ibland, ibland går det lite. 
Dock är knäna en stor konkurrent. Efter att ha gått mycket en dag kan det göra så väldigt ont, som nu. Och jag har svårt att ligga med knäna mot varandra, utan stoppar alltid täcke/kudde mellan knäna när jag ska sova. Så som man bäddar ner gamla människor på sjukhus/boenden.

Att skriva för hand har alltid varit jobbigt för mig. Under mitt första år på gymnasiet hade jag ingen diagnos så fick skriva prov för hand. På nationella proven i Engelska A fick jag G, jag orkade inte alls skriva mer, jag gav upp och lämnade in. Andra året på gymnasiet fick jag min diagnos och mitt liv blev så mycket enklare. Jag fick bland annat börja skriva prov på datorn. På nationella proven i Engelska B fick jag MVG-.

I onsdags när vi pratade om EDS på mötet sa hon som också har sjukdomen "Det är många som säger att de flesta med EDS är så glada och positiva." Det har jag fått höra ofta, att jag är glad och positiv. Min mamma är likadan, och min moster. Osvosv. Visst kan man ha ont, och man kan ligga och vara ömklig när man är ensam. Men utåt är man glad och positiv - visar inte alls att man är sjuk.


Och sitta såhär är inga problem.

Elin Svanholm

Text: Sofia och Thomas
Melodi: Hakuna Matata

Elin Svanholm, är gravid med ett barn.
Elin Svanholm, Vem är dennes far.
En massa bekymmer, att leta honom var daaaaaaa`.
Är ett jävla sätt, att hitta rätt, vem är då pappa.

S: För nu har hon ett litet barn, 
T: NU HAR HON ETT LITET BAAAAAAAAAAAAAAAARN.
S: Ja, i magen ja.
T: AAH!

Hennes mage är krånglig, den är stor och fet
Man undrar om det kanske där i är en get
Hon är känslig och vek
Trots sitt tjocka skinn
Är så svårt att hitta fadern din

T: Ååh vilken skam
S: Ja det hände inte bara ibland
T: Vet ej vilket namn
S: För vi vet inte vilken man
T: Varje gång som den väx'
S: Vad menar du då?
T: Ja varje gång hon hade..
S: Nej Thomas inte för barnen
T: Ååh, förlåt.

Elin Svanholm, är gravid med ett barn.
Elin Svanholm, Vem är dennes far.
En massa bekymmer, att leta honom var daaaaaaa`.
Är ett jävla sätt, att hitta rätt, vem är då pappa.


Underbara, vackra Elin :*

Jag må säga att jag och Thomas är verkligen som bäst när vi är med varandra, hittar på såna galenskaper. Vi funderar att bli wedding crashers (ni som har sett filmen förstår va?), crasha bröllop, låtsas att man känner brudparet, sjunga och hålla tal.. Det skulle vi vara bra på åtminstone ;)
Denna låt gjorde vi till Elin i lördags på hennes födelsedagsfest. Okej, det låg väl inte så mycket sanningen i denna låten men, kul var det! ;)

Link!

Jag tänkte göra ett separat inlägg med dagens händelser och ägna det här åt vad som varit ihelgen.

Fredag var det dags för tacksittningen. Dagen börjades tidigt med grupparbete och sedan hem och städa eftersom förfesten skulle hållas hos mig. Att vara Link fick mig att både känna mig ful och cool, jag har åtminstone kommit fram till att den där hårfärgen ska jag inte ha. 

Alv-öronen var verkligen kronan på verket.

Direkt vi anlände till NH där sittningen skulle hållas hällde han i baren upp en "life potion" till mig. Han sa att om jag gör ljudet som är när Link hittar en skatt samt håller den ovanför huvudet får jag den. Jag gjorde det men ville som inte ha drinken ;p
Med egen kock kan man inte förvänta sig mycket annat än fantastisk mat, och det var den verkligen. Men efter sittningen när det blev eftersläpp for vi därifrån. Dels var jag fruktansvärt trött och slut och dels så fick inte de med kårleg stanna och det kändes som tråkigt när några skulle bli utslängda. Det slutade med att jag, Thomas och Billy slumrade lite i Billys säng innan jag insåg att det var nog bäst att fara hem och sova. Att jag sen inte fick sova för att det var någon full som inte förstod hur man går hem till sig, det är en annan femma.

Lördag kom Marcus hit med sin vovve så att Dexter får börja vänja sig vid att hundar är här. Dexter låg dock bara längst upp i klösträdet och observerade. Jag tycker ändå det är bättre att han får ta det i sin egen takt med hundar, ligga där uppe och observera så många gånger han behöver. Sedan gjorde Henke ännu en gång moussaka - mums!
Kvällen tillbringades hos en av våra nollor - Hillevi. Hon hade inflyttningsfest så vi var ett gäng som drog dit. Jag pratade egentligen inte med andra än de jag var där med, men det var som alldeles lagom, jag orkade inte med.

Söndag tillbringades på jobbet, mitt favoritpass 12-21.15. Men jag var så fruktansvärt trött, förstår inte hur man kan vara så sliten som jag varit ihelgen.

Nåväl.. Nu finns det nog dem som funderar över vad jag har gjort idag, och de som vet undrar kanske hur det gick. Men det blir nästa inlägg.

Finsittning

Ikväll har det som sagt varit finsittning, sjukt kul åtminstone början av kvällen. Vi studsade runt och jag var helt slut. Men sen blev det helt plötsligt jätte dålig musik, men det  var ändå trevligt. Nu sitter jag hos Thomas, vi är några stycken som precis ätit hämtmat från Max.

Jag och Thomas höll ett fint tal under sittningen också:

T: Nu vill vi hylla en grupp
S: Som ofta kommer i samlad trupp
T: Ett riktigt härligt och skönt gäng
S: Som delat allt utom säng... T: Eller?
T: En fru med barn har man skaffat sig
S: Trots att du gick och gifte om dig
T: Äktenskapspapper ville hon ju inte skriva på
S: Ja det är ju därför du har två!!
T: Ja ja, nu slutar vi prata om det här
nu övergår vi till dem våra hjärtan bär
S: Ja nu vill vi minnas och blicka tillbaka
som den gången vi var hos mig och bakade pepparkaka
T: Ja där skapades ett hjärta som hänger i ditt fönster
S: Och även lussebullar i kukmönster
T: Och våra söner har vi uppfostrat till riktigt karlar
S: Fastän vissa inte på sms svarar
T: Men dom bjuder ju oss på mat ibland
S: Ja men du är bara glad att du slipper min kattsand
T: Trots att nolleperioden ett tag varit slut
S: Har ni ändå med oss stått ut
T: Grupp nr 2 vi kommer alltid er att minnas
S: Och vi kommer fortsätta för er att finnas
T: Vi talar från våra hjärtan om det vi känner
S: Tack för allt grupp 2, ni är våra vänner
T & S: SKÅL!

Thomas <3

Jag kom på att jag har ännu inte berättat om Thomas julklapp till mig. Den var så fin, så genomtänkt. För det första fick jag det längsta handskrivna brevet jag någonsin fått. Jag skulle börja med att läsa brevet, sen eftersom skulle jag öppna en julklapp. Det var 3 presenter.
Den första var en plast-ros, eftersom att en riktig ros hade varit så svårt att skicka. Det han ville mena med det var kort sagt att människor är som rosor, vackra men med taggar - ett försvar, som gör att vem som helst inte kan komma nära helt enkelt. Sen drog han paralleller till hur jag var också.
Det andra var en sten där det står "friends". Att våran vänskap har en fast grund, den kommer alltid att finnas där, även om ytan kanske kommer att kunna få vissa skavanker.
Det tredje var en spegel som han hade klistrat ett papper på, i mitten av pappret var det utklippt ett hjärta. "Om du tittar i spegeln så ser du vad som finns i mitt hjärta."

<3


"Får jag nu officiellt gå ut med att jag har legat med dig i sängen ;)"

Modell för en dag

Hemma, hemma, hemma! Det är skönt att vara hemma i Järvträsk! I fredags när jag kom hem åt vi hemmagjort pizza, gott som alltid och hungrig var jag så fick i mig två stycken. Sen på kvällen for jag och Erika till Arvidsjaur någon timme på nå partajande. Det var rätt tungt att köra hem sen, var jättetrött!

Igår fick jag känna mig fin, var "modell för en dag" hos Viktoria, och hon tar så sjukt fina bilder. Vi lekte mycket med speglar också, det blir så fräna bilder då =) Jag har varit och blivit fotad hos Viktoria förut en gång, och man märker att hon har växt jättemycket som fotograf sen sist. Det är så kul att se att det går så bra för en kompis. Sen har hon ju ungefär världens sötaste unge. När jag ska ha barn vill jag ha en som är som Theodor, han är så enkel. Dolar runt för sig själv, när han blir sur håller det inte i sig mer än 5sek, och sjukt söt!
Sen var det dags för årets älgfest, en byafest här i Järvträsk. Jag hade nästan glömt hur roliga såna fester är, det är så mysigt, alla känner alla.
Efter älgfesten spelade jag, Erika och Christina kort och sen spelade jag och Christina heroes of might and magic 3. Ni som har spelat det vet att man turas som om att göra sina drag. Efter ett tag var Christina jätteseg, rentutav sjukt seg. När hon inte svarade när jag ringde förstod jag vad som hade hänt, hon hade somnat vid datorn.
Gick och la mig, men då kom mamma och kröp ner i sängen med mig. Jag vet inte ens hur länge vi låg och pratade, men det var då drygt en timme. Det är mysigt att ligga och prata sådär på kvällen :')

Idag ska vi fira syster Evelina som fyller 19år idag, Grattis!

Lägger väl ut några bilderna från fotograferingen här, fast alla finns ju på facebook. Är svårt att bestämma sig vilken man tycker bäst om när alla är så fina ;D






Ursäkta, har jag kommit fel?

Igår var det lillsittning med temat "Ursäkta, har jag kommit fel?". Tyckte det blev ett väldigt bra tema i slutändan eftersom att man verkligen kunde klä ut sig till vad man ville. Och det var verkligen alla olika utstyrslar! Vi fick även bevittna ett bröllop mellan Thomas och Elisabeth, väldigt fin ceremoni! Sen sjöng jag två låtar på kareoke - "Mamma mia" tillsammas med Recy och Sofia, "Värsta schlagern" tillsammas med Thomas. Tycker ändå att min och Thomas duett var fin, med rörelser och allt ;) Sen fick jag även en ros av bartendern, det var lite gulligt =) Hade tänkt sitta still hela kvällen och vila mitt knä, men igår ilade det bara lite så kunde inte hålla mig från att dansa litegrann. Idag känns det i princip bra faktiskt!

Blodig sjuksköterska!

Häromdagen fick jag ett sms av min gamla gymnasielärare. Ett väldigt gulligt sms som avslutades med "Har du bullar i frysen eller ska jag ta med mig? Är i Umeå fred till sönd." Så han ska komma och hälsa på här ihelgen. Ibland krävs det verkligen inte mycket för att bli glad, bara veta att man betyder någonting för en annan människa!

Nej dags att stiga upp ur sängen nu. Kanske prova ta ett bad, ensam, för första gången sen jag var typ 10år? Känns omotiverande men det är ju skönt med värme så. Sen måste jag ju städa igen, förfesten var här igår.. IGEN! Men samtidigt gillar jag att vara här, finns mer att göra här åsså äre nära till allt =) Dessutom behöver inte katterna vara ensamma då.

NÖRD!

Utgång ikväll med tema Nörd.
Jag tror snarare att jag råkade välja tema bad-taste!

Studenten!

Nu har vi verkligen tagit studenten, och det känns både och. Veckan har varit så sjukt rolig, både bal och studentdagen var kung! Kändes lite vemodigt när man satt i Sorseles lägenhet och tänkte att det här är nog sista festen här (om det inte bli utflyttningsfest?)

Studentdagen började med champagnefrukost hos Bond (päronsoda för min del). På skolan fick vi våra betyg och jag hade bättre snittbettyg än vad jag hade räknat med, 18,02 fick jag det till när jag räknade på det idag, så nu är jag inte lika orolig att inte ta mig in på sjuksköterska längre. Jag och Bond hade skrivit en dikt till Lars-Håkan, hur bra som helst! Jag och Lina fick äntligen vårat pris för att vi hade gjort den snyggaste kristallen - örhängen från snö of sweden (inte billigt märke!), så det var en väldigt bra studentpresent. Fick för övrigt ett jättefint halsband av Edlunds också. Sen på flaket, då skrek man och det var så sjukt kul (och idag är jag hes!), nog för att man där i slutet kände att rösten höll på ge med sig. Efter flaket for vi till Edlunds, tog en powernap och åt middag innan det var dags för förfest hos Sorsele. På toxic blev det än en gång dans men inte lika lång effektiv danstid som på balen. Efterfesten hos Sorsele var precis lika rolig som vanligt. Fast att sopa bort glassplitter från vägen var inte det roligaste jag gjort. Men om man tror att en glasflaska klarar ett fall rakt ner i asfalten från tredje våningen ska man kanske tänka om, eller hur? ;) Och stackars Ruddy han skulle vara snäll mot mig och bära upp mig för trapporna så jag inte behövde använda mina stackars fötter så mycket. Och när vi hade kommit upp till Sorseles place tappade han balansen. Och med mig på ryggen tippade vi rakt bak och mitt huvud slog i väggen. Sen blev jag liggande på golvet och vissa trodde jag fått hjärnskakning. Men det gick faktiskt bra, gjorde bara ont ett tag, efteråt skrattade man bara åt det. Halv elva på morgonen tog jag mig från sorseles place och for till Edlunds för att sova.

Tack allihopa för en underbar studentvecka!!

Igår var jag inte så pigg, sovde till halv fem och då väckte Hans mig. Sen for jag runt lite på diverse place, var bl.a. till Josef och spelade lite snowboardkids, nostalgi! Sen träffade jag världens coolaste (eller dummaste?) morbror. Så igår blev det inte så jättetidigt heller men betydligt tidigare än dagen innan! Nu är jag hemma och väntar på att folket ska komma hit, ska ha student-lunch/middag med familjen.

Imorn ska jag jobba, eller ska väl introduceras lite än en gång och få medicindeligering. Och sen börjar jag jobba på riktigt till helgen. Verkar bli så att jag far till Umeå antingen måndagkväll eller på tisdag, hälsa på Feffo!

Jag avslutar detta inlägg med våran dikt till Lars-Håkan:

Du har varit vår mentor i två år 
och vi hoppas att det har satt sina spår

Runt dig det ofta spränges 
och alltid brukar flänges  
Tänk på ditt blodtryck  
innan du får nästa ryck 
Vi vet att rim är din grej 
och att Alex dansar som en tjej 
Vi vill att du ska minnas oss 
därför får du ett rim förstås


"Explodera" svarar alltid Kim
oj, det här var ett dåligt rim 
Oskar älskar när det brinner  
han tuttar eld på skolan om han hinner 
Alex å andra sidan släcker elden gärna 
han pissar på skolan och tror han är en stjärna 
Sofie, mest känd som Bond 
gillar inte kalvfond 
Tyvärr är Sofie dum som en nöt 
trots att bubblan är söt 
"Helvetes jävla skit" är ramsan Björn ofta drar 
fastän han på ytan kan verka ganska rar 
Apa är för Josef ett substitut 
och han är så glad att det nu är slut 
Ramona på sitt piano spelar 
och på proven aldrig felar 
trots alla mattedelar 
Isabelle, vårt nya stjärnskott 
trots att hon i melodifestivalen drog en nitlott 
Barnasinnet måste Ruddy ha kvar 
han är liten och sover bort alla dar 
Tove vill gifta sig med någon rik och bäst 
men vi är ganska säkra på att det blir en häst 
Vänner är viktig för Sarah
trots att hon två har, bara(h) 
Den ena heter Ben och de träffas var dag 
den andra heter Jerry och de gör henne svag 
Sanna med lucianattlinne på krogen  
man kan ju undra om hon är riktigt mogen

Therese spelar fiol med sin Klang 
drack vin i Frankrike med hjälp av en slang 
Tommie sitter oftast tyst och är nöjd med det 
men när han väl yttrar sig äre det roligaste vi vet

Att Sofia hinner med så många sms är ett under 
konstigt att hennes tummar inte gått su(ö)nder

Hokus pokus så har Lina transformerats 
från liten, tyst tjej till att skalet bromerats 
Dancing queen skulle vi kunna kalla vår egen Jenny
fast i klassen går hon under namnet Benny


När vi nu lämnar dig 
och Alex fortfarande dansar som en tjej 
Så hoppas vi att vi varit din bästa klass ever 
fastän ingen av oss är särskilt clever.


Studentbalen '09



I tre timmars tid satt jag hos Yvonne och hon fixade hår och smink på mig. Håret blev hur fint som helst men ärligt talat så hade jag hellre sminkat mig själv inser jag nu i efterhand när jag tittar på bilderna. Ser ju så onaturligt brunt ut i mitt ansikte så, näe. Aja, gjort är gjort och jag får komma ihåg det till nästa gång. Men håret är jag verkligen nöjd med, hon kämpade verkligen och det gav reslutat. Var bara lite jobbigt att leta åt alla hårnålar i håret igen efteråt.

Björn fick offra sig att gå på balen med mig, och han var ofc lika stiligt som han alltid är. Var riktigt roligt att se alla på balen, deras fina frisyrer och vackra klänningar. Och jag verkligen älskar min klänning som mamma har sytt! Den ska jag inte sälja kan jag ju säga. God mat serverades, fast jag äter lite för sakta för såna där tillställningar I guess med tanke på att jag inte alls hann avsluta min varmrätt innan den dukades bort. Jag förstår inte varför jag är så seg på äta, t.o.m. när jag skyndar mig?

Kvällen var hur kul som helst, roligare än juldansen som jag tidigare sagt var det roligaste jag gjort. Balen var verkligen en upplevelse och vi har bara fått höra bra saker så det känns faktiskt värt att ha varit i balkommittéen nu. Efter att balen var slut så blev det disco mellan 22-02 och då dansade jag kan jag ju säga! Blev nog närmare 3timmars effektiv danstid, åtminstone 2 timmar? Kul var det iaf, jag och Lindberg dansade järnet! Träffade många glada människor och det kände så lyckat. Sen efteråt blev det efterfest hos Sorsele, och det är alltid trevligt.

Idag var det studentlunch på skolan och det var också jättegod mat! Och som vanligt var jag segast på äta klart trots att jag lämnade hälften av min mat. Efter det var jag och Bond och fixade det sista med balen så nu har vi ingenting mer med balkommittéen att göra, sköönt. Sen for vi hem till Bond och planerade lite roligheter till imorn, hihi.

Skulle egentligen dekorera flaket ikväll men jag kände att jag har verkligen inte tid, tyvärr. Hade varit kul men det kändes som det här var viktigare. Sitter och knåpar ihop lite kul till alla imorn på studenten, någonting lite mer personligt. Men det tar ju sån tid och jag är redan less och vill bara sova (blev inte så mkt sömn inatt). Nej, man tar bara studenten en gång så det är bara överleva.

IMORN TAR VI STUDENTEN! :D

Nyare inlägg
RSS 2.0