ninasofiaeklund

Idag vaknade jag 10 minuter innan klockan ringde, det är så det ska vara! Drömmen jag hade just innan jag vaknade handlade om mormor. I drömmen var vi på någon stort festival-liknande. Jag brydde mig inte om någon av aktiviteterna utan gick meste runt och letade efter mormor. Till slut hittade jag henne, och vi blev båda lika glada att se varandra. Men hon såg inte alls ut som jag minns henne. I drömmen var förklaringen för att det var så länge sen vi sågs, att hon såg annorlunda ut. Hon var en liten hurtgumma även i drömmen, hon provade på de flesta aktiviteter, var envis som hon alltid är.

Jag har även fått höra att jag är envis eller tjurig, och det vet jag att jag är. Jag har fått det från mormor, och även mamma är så. Jag minns när jag var liten och mormor var på sjukan. De sa att vi ska vara glada om hon kommer att kunna gå mellan toan och sängen själv eftersom att, kort sagt, hade 4 av hennes kotor smackat ihop till en med alla nerver i kläm. När vi var och hälsade på henne på sjukan minns jag att hon frågade mig om jag inte skulle följa med henne ut i skogen till sommaren. Jag bara log och nickade, visste att det inte skulle gå. Men, envis som hon är, nog kom hon sig ut i skogen och var uppegående många år efter det. Hon hade bestämt sig att det skulle gå, och det gick! Mormor var en helt fantastisk människa och jag saknar henne.

Med det vill jag säga: "Vill man så kan man."

(Här skulle det vara en bild på mormor, men blogg.se vill inte samarbeta!)

Jag försöker att vara lite duktig idag, så har startat två tvättar nu sen jag vaknade. Ska ta och dammsuga litegrann också tror jag, så att det inte är så mycket lurv och kattsand överallt. Med de orden vill jag ge mig själv en klapp på axeln och önska er alla en bra dag :)