ninasofiaeklund

Beteendet förändras, försvarsmekanismer blir allt vanligare, försiktighetsåtgärder ens vardag.

Jag har tänkt litegrann på hur mycket genvägar man tar i livet. Alla människor gör det någon gång, man väljer den väg som verkar enklast för stunden. Man sover tio minuter längre på morgonen för det är så skönt för stunden att få ligga kvar i sängen en liten stund extra, att det sen innebär att stressa iväg till skolan/jobbet det är ett senare bekymmer. Skjuter upp den där inlämmningsuppgiften till sista dagarna innan den ska vara inlämnad, för att allt känns ju så mycket viktigare än just den. För min del innebär en stor genväg - förnekelsen. Det har varit enklast att förneka, förneka allvaret för både andra och för mig själv. Det har varit enklast för stunden, men det fungerar inte i längden.

Jag tror det är bra att jag fortsätter gå dit. Fortsätter tvingas att prata. För att jag förstår inte själv varför jag ibland agerar eller reagerar som jag gör. Jag tänker inte ens på att det är något speciellt med det, inte förrän jag får det svart på vitt.

Idag skrev vi en skoluppgift, om några barncase. Då reflekterade jag över hur roligt det faktiskt är att leka med ord. En mening som egentligen kan vara rätt kort, kan man måla upp lång om man bara pyttsar dit lite ord här och där. Jag gillar att skriva, jag gillar att måla upp en bild av någonting med ord. Jag kanske inte är särskilt konstnärlig av mig på så sätt att jag kan måla en vacker tavla, eller sy en balklänning, men personligen tycker jag faktiskt att jag är rätt verbalt kompetent. Dock finns det så många ord som man ännu inte lärt sig, som skulle kunna göra ens språk ännu mer målande.

Idag har vi varit och solat igen, sista gången på ett tag. Brunare än så här behöver jag inte vara just nu. Förutom att man ligger på rygg i ett solarium så är det rätt skönt. Värme. Jag gillar värme, men fryser ofta, precis som min kära mor. Samtidigt är jag glad att det är fryser jag alltid gör istället för att svettas. Som man brukar säga "Det är lättare att klä på sig än av sig."

Idag såg vi ännu en romantisk komedi "When In Rome". Faktiskt en rätt bra film, den var fin. Jag som säger att jag inte gillar film har nu i veckan sett fler än jag gjort på väldigt länge. Det är inte så farligt ändå, ibland kan det vara rätt skönt. Det kanske inte är så socialt, men ibland behöver det inte vara det.
Som jag skrev igår, det är skönt att systrarna är här, det kommer att bli tomt utan dom. Erika är nu 17år, och kommer inte ha hunnit fylla 18år i sommar. Det är inte det lättaste att hitta sommarjobb hemma när man inte har körkort, så vi har börjat prata om att hon kanske ska söka någonting här i Umeå och bo hos mig ett tag i sommar. Ärligt talat hoppas jag att det blir av. Det skulle vara skönt att ha henne här. Någon att vara med när man vill ha någon att vara med, men som ändå inte är ivägen när man vill vara ensam. Helt perfekt helt enkelt!

Nej nu ska jag kanske ta och lägga mig bredvid Thelma och sova, hon ligger och snarkar så sött så :')


Hur mycket tjänar vi egentligen på att ta genvägen? Det ser enklare ut, vägen är kortare. Men det är en stor vattenpöl i mitten som sänker farten, och underlaget är inte lika bra som den riktiga vägen. Ändå väljer vi genvägen. It seems easier.