Förälskelse

Hur vet man att man är förälskad? Finns det några självklara kännetecken?

- När kroppen pirrar och hjärnan rusar och det känns behagligt och omöjligt att sluta tänka på personen ifråga. Om det enda som gäller är att få vara nära den personen så mycket som det bara går, då är det stor risk att man är förälskad. Man blir inte bara beroende, utan även tvångsmässig i sitt tänkande och i sina upprepade försök att till varje pris få kontakt med personen. En energi skapas som gör att man knappt behöver äta, dricka eller sova.


Många av mina samtalsämnen i bloggen kommer från någon annan. Eller jag får en idé från någonting annat jag har hört/läst. Ikväll har jag fördrivet lite tid med att läsa andras bloggar, vilket gav mig inspiration att söka runt på lite artiklar om just förälskelse. För det är någonting jag ofta tänker på.
Jag läste en tidning under bussresan hemifrån och där var det en artikel om hur man faller för olika typer. Dock vet jag inte om jag riktigt kan hålla med om det. Visserligen kan man se att vissa människor dras till vissa typer. Det kan vara att deras nya partner liknar dennes ex antingen till utseende eller personlighet eller även både och. Jag däremot, jag tycker att alla mina killar varit väldigt olika varandra. Alltifrån dem som varit väldigt lik mig till dom som varit väldigt olik mig; gillat spel och varit sprallig, föredragit hemmakvällar istället för festkvällar, hiphopkille, musiker, jobbnarkoman osvosv. Känns iallafall inte som det är någon särskild typ jag dras till, eller så är det så enkelt att jag inte hittat "min" typ än?
"Men det är en för individen avgörande signal, såsom hur en person ser ut, går, pratar, luktar, tittar på en och mycket annat, som får ett extra kraftigt signalvärde för din känslohjärna."
Hur någon kollar på en, det tycker jag faktiskt gör stor skillnad. De som undviker ögonkontakt och de som håller kvar ens blick. Jag läste i min tidning att "När man känner sig sedd och bekräftad mår man bra och tycker om den människan." Jag försöker att kolla folk i ögonen, jag försöker att verkligen se alla människor.
Någonting annat jag tycker är viktigt, som får mig att falla, eller åtminstone snubbla litegrann, är engagemang! De här sms'en man får när man inte ses, dels de där det står vad man gör osv, men framför allt de här oväntade och spontana där det står någonting fint. Även engagemang när man är med varandra och framför allt hur personen ter sig runt sin familj och vänner när jag är med. Stryker ens kind, håller om en bredvid brasan, håller om en när man lagar mat.. Så lite kan göra så mycket.
På många sidor står det hur svårt det ibland kan vara att veta om det är riktig förälskelse eller inbillad. Inbillad förälskelse har man väl varit med om. När man egentligen bara vill att det ska vara på riktigt, fast egentligen är det inte det.

"Av hundra förälskade människor är det bara tre som fortfarande är förälskade efter ett år. I övriga fall har förälskelsen övergått i vänskap, likgiltighet eller hat."

Har för övrigt skaffa Feedjit här på bloggen (till höger), där man kan se var personer som kolla min blogg kommer från, vilket operativsystem de har, vilken webläsare, samt hur de hittade till min blogg. Visade sig faktiskt vara intressantare än jag hade trott. Folk från ställen jag inte ens visste att jag kände folk, Skelleftehamn? Mamma är som vanligt en aktiv kommenterare, men alla ni andra? Egentligen, man läser väldigt mycket bloggar, men varför kommenterar man inte oftare än man gör? Även om man inte kommenterar någonting "vettigt", man blir glad av att få de där kommentarerna!

Kom tillbaka till lägenheten i Umeå idag. (haha, jag har fortfarande svårt att skriva hem till någonting annat än Järvträsk). Katterna har varit hos en klasskompis mamma ihelgen. När de kom och lämnade tillbaka katterna berättade hon att gamlingarna snabbt hade anpassat sig, sovit med henne i sängen på samma sätt som de gör mot mig. Dexter däremot hade varit lite mer reserverad. Och de sa att raskatter ibland ter sig mer till en speciell person än bondkatter. Kanske är det så? Dexter har iallafall varit skitmysig nu sen de kom hem, legat bredvid datorn och kurrat, velat bli kliad. Nu ligger han en liten bit längre bort, upp och ner, och vilar :)

Har ännu inte ätit middag, är inte det minsta hungrig trots att jag bara ätit en macka idag. Min mage är så konstig, vissa dagar kan jag äta hur lite som helst och ändå inte vara hungrig och nästa dag kan jag äta typ 7 gånger utan problem. Det är iofs skönt att magen är så pass anpassningsbar! Fast, eftersom jag är en klok människa vet jag att äta bör man annars dör man. Därför ska jag nu ta och göra mig nå mat - grillbiff (hamburgare utan bröd, hehe) och pommes med nå beasås och sallad. Ska nog ta och se Grey's anatomy också (finns inte så mkt mer att se nu när allt annat verkar ha tagit ett litet uppehåll), sen borde jag sätta igång med en powerpoint jag ska göra till en redovisning vi ska ha. Jag känner mig på blogghumör ikväll, så bli inte förvånade om jag skriver igen ;)


Såhär ser det ut när man spelar heroes på en datorn och sitter på facebook på den andra.


Kommentarer
Postat av: mami

Förälskestadiet är bara hormoner, men när det övergår till kärlek, är det ett omedvetet eller medvetet val att älska en annan människa som den är. Med dess goda och sämre sidor. Det viktiga i en relation är att det är ett ömsesidigt givande och tagande. Att man fyller på varandras energidepåer. Att den en bär när den andre är svag och tvärtom. Att man kompletterar varandra. Att man har en liknande värdegrund. Sen kan man ha olika intressen... Men jag tror på den intuitiva känslan.

Man VET när det är rätt person man träffat!!! <3

2010-11-23 @ 21:50:44
URL: http://http:www.annasdrom.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0