ninasofiaeklund

Alltså tiden går så sjukt fort! Tycker att det var nyss jag började jobba, men nu är jag inne på nästsista veckan. Jag kommer sakna det där placet så grymt mycket kan jag säga redan nu. Det insåg jag ännu mer igår. En tant är så söt, hon är inte så dement utan är mest där för att hon har värk. Hon brukar säga ibland att hon inte vill jag ska sluta jobba där, och att hon legat och oroa sig hela natten för att jag inte ska komma tillbaka. Och när man lägger henne för natten brukar hon vilja ha en mjuk (en kram), och då kramar hon mig som försiktigt. Men igår så slog hon rentutav båda armarna omkring mig och sa i mitt öra "Du får inte fara härifrån om två veckor." Det är ju nästan så att man blir rörd :')

Var ju meningen att jag skulle vara ledig två dagar förra veckan men det blev bara en. De behövde någon som jobbade söndag också, och då ställde jag upp. Någonting jag inte riktigt visste förrän i lördags är att när man ställer upp med sådär kort varsel en helg så blir det kvall (dubbel lön). Så de 9,5 timmarna jag jobbade i söndags hade jag en timlön på ungefär 250kr ;) Inte helt fel kan jag ju säga.
Efter jobbet i söndags så for jag till Alexandra. Den här gången var vi inte vakna särskilt länge för båda var som trötta, men ett tag satt vi uppe och pratade. Sen på morgonen så fyllde hon för det första 15år, grattis! :) Sen hade hennes mamma bakat scones så att vi skulle få det till frukost, ofta man gör det ens? Så vi satt väl och åt frukost en och en halvtimme och jag berättade ungefär hela min livshistoria för Alexandra och hennes mamma. Vissa familjer klickar det bara med direkt, jag gillar familjen Hällsten =)

Som sagt, på lördag är det min avskedsfest hemma i Järvträsk. Jag håller tummarna att det blir bra väder så att bada blir ett alternativ. Men jag tror det kommer bli jätteroligt faktiskt. Åsså hoppas jag ju att de flesta kommer att komma =)

Flytten kryper verkligen närmare och närmare hela tiden. Nu har det dykit upp en till sak som får mig att längta lite mer till Umeå. Förut var Feffo som riktigt den enda som ville vara med mig därborta, och han har lovat ta hand om mig när jag flyttar dit. Fick veta ihelgen att även John bor i Umeå, och han vill också vara med mig när jag flyttar till Umeå. Jag kommer alltså inte att vara helt ensam, och det känns skönt! =)

Känns som det är så många småsaker som gör mig glad nuförtiden. Känns som det mesta går min väg.
* Har träffat Thobias, som jag inte har haft någon kontakt med sen vi gick i Glommers, och han är hur snäll som helst och en av de få jag faktiskt pratar i telefon med.
* Träffat Ardi på riktigt (och inte bara tvärsagt hej) och han fortsätter förvåna hela tiden på ett positivt sätt.
* Jag har hittat en tjejkompis som verkligen känns bra att vara med, som jag kan prata med om allt - Jennifer. Henne kommer jag verkligen sakna när jag slutat jobba (hon är nämligen min jobbarkompis också)
* Jag känner mig omtyckt på jobbet. Igår sa en annan som jag jobbar med "Alla vårdtagare tycker om Sofia." Det värmde verkligen måste jag säga.
* Fransson har börjat höra av sig till mig igen och det verkar som att han är bara glad. Trots att han är i Norge och det kosar skjortan att skicka sms så skriver han till mig då och då. Jag håller verkligen tummarna att jag hinner träffa han innan jag flyttar.
* Mamma lånar ut huset till mig på lördag så jag får ha avskedsfest där.
Osv..